Att läsa en faktatext!

Vi börjar lektionen med att repetera tankekarta från gårdagen. Vad kunde vi om älgen redan?

Vi pratar sedan om vad det är man vill veta när man läser en faktatext. Barnen kommer med många förslag, vad det är för slags djur, hur den ser ut, vad den äter, hur den bor, fiender osv. Jag introducerar nya begrepp för dem under samtalet: klassificering, utseende, föda och livscykel. Vi tittar sedan på tankekartan och ser om vi redan pratat om detta under gårdagen. Vissa saker har vi ju med!

Jag tycker nu att jag förberett eleverna på vad de kommer möta i faktatexten och tar upp den på storbild. Vi läser den sakta och stryker under om vi upptäcker något som handlar om utseende, föda eller liknande.

Detta är ett första steg mot att så småningom kunna läsa och förstå en faktatext på egen hand. Att kunna plocka ut nyckelord och skriva en egen faktatext.

Beskrivande genre!

Denna vecka tar vi en paus från Diamantjakten och ska istället jobba med faktatext, att läsa, förstå och skriva.

Första lektionen utgick vi från en bild på en älg. Nu gällde det att väcka elevernas ordförråd och förförståelse. Vad kan vi redan om älgen? Elevernas kunskaper blev till en tankekarta med stödorden.

Stödorden gjorde jag sedan muntligt om till meningar. Samma sak fick sedan eleverna göra två och två.

Slutligen plockades datorerna fram och eleverna fick i par skriva en text om det de redan kunde om älgen.

  

Berättelser med hjälp av Alfons!

Idag var jag själv i klassen då min kollega var på utbildning. Hela förmiddagen skulle jag ha helklass och vad passar väl bättre då än att skriva?

Klassen är inte jättevana vid varken att skriva eller att jobba vid datorerna så jag valde att starta lugnt. Vi har tidigare pratar om fyrfältaren då vi läst böcker. Vi har pratar om att vara författare och att hitta på berättelser. Jag brukar alltid ta hjälp av Max-sagor då jag  introducerar den narrativa genren för eleverna i ettan. Mer om detta arbete kan du läsa i ”Skriv i åk 1”. Men då eleverna går i år 2 och en del av eleverna törstar efter utmaningar valde jag att ta berättelseskrivandet till en högre nivå redan från början och då ta hjälp av Alfons-böckerna.

Vi började med att repetera stödstrukturen fyrfältaren, vilken typ av text den används till, vilka delar den innehåller och så vidare. Jag visade sedan ett fotografi av Gunilla Bergström och berättade kort vem hon är och vad hon gör. Jag visade sedan några Alfons böcker för barnen och dem känner ju många barn igen.

Jag valde att utfå från den första boken Godnatt Alfons Åberg. Med hjälp av framsidan och spågumman väckte vi nyfikenhet inför läsningen, aktiverade förförståelsen och förberedde oss på ord och begrepp som skulle komma att dyka upp i texten.

Sedan gick vi loss på boken. Jag läste och barnen fick se bilderna på storbild. Under läsningen stannade vi, pratade, återkopplade till våra tidigare tankar och funderade vidare. Jag försökte också göra igenkänningskopplingar till eleverna om de varit med om liknande saker och hur det känts då. Allt för att träna elevernas läsförståelse.

När boken var utläst gick vi över till fyrfältaren som jag tidigare målat upp på tavlan. Nu är det dags att vara cowboy och samla ihop och återberätta berättelsen. Vi började att leta efter huvudpersoner och letade också efter nått att berätta om dem. Vi skrev upp vilken miljö de befann sig i, vilket som var problemet i boken, lösningen och hur det slutade. Allt skrev jag ner med korta ord på tavlan.

Tillsammans gick vi sedan muntligt från ord till mening, för att sedan skriva tillsammans på min dator kopplad till kanonen så alla såg hur texten växte fram.

Slutligen fick alla vara konstnärer och måla en bild som passade till bilden.

Efter allt detta var barnen välförtjänta av en rast. När de kom in var datorerna framtagna och det var dags att få testa på att själva vara författare.

På samma sätt som ovan läser vi Aja bajs Alfons Åberg och fyller i en fyrfältare.

Men när det är dags för att vara cowboy gör vi det endast muntligt gemensamt för att sedan få skriva ner sina meningar i skrivarpar vid datorerna. Medan jag går runt och stöttar de par som behöver bubblar jag inombords av glädje över att se de texter som växer fram! Självklart på olika nivå, men alla elever presterar på sitt absoluta max! En del får med flera stödord från varje ruta, andra bara ett. En del lägger till andra saker de kommer ihåg, eller väver samman flera stödord i en och samma mening, andra skriver korta meningar och håller sig till fyrfältaren.

  

Vill man läsa mer om hur jag brukar jobba med Alfons under en längre period och utmana de elever som behöver och bygga stöttning för de elever som kräver kan man inom kort beställa ”Skriv i åk 2”.

En rolig rast!

Idag har vi skrivit text på datorerna. Gått från samtal till ord i en enkel tankekarta, till samtal till text.

Jag började med att skriva ordet roligt på tavlan och med hjälp av EPA diskuterade vi hur det känns i kroppen när man har roligt och hur man kan se på någon att den har roligt. Vi gick sedan vidare till att prata kring vad man kan göra på rasten. Alla elevernas tankar listade jag på tavlan. Efter detta berättade jag om dagens uppgift: att skriva om en rolig rast.

För att ge barnen stöttning och bekanta dem med en enkel form av tankekarta där vi kan gå fån ord till mening (Nått som jag brukar träna mycket i ettan och som du kan läsa mer om i ”Skriv i år 1”) visade jag dessa bubblor. I bubblorna finns hjälpande små frågor att svara på, gärna bara med enkla ord.

Jag började med att tänka högt och fylla i min tankekarta tillsammans med barnen. Sedan fick eleverna i par fylla i sina bubblor. Eftersom eleverna inte är vana vid arbetssättet eller att skriva texter villa jag att de skulle jobba i just par för att få stöd i varandra. Jag hade redan innan tänkt ut paren utifrån vilka som brukar leka tillsammans på rasten för att förenkla överenskommelseprocessen. Eleverna var väldigt entusiastiska och det gick lätt att fylla i tankekarta.

Nästa steg var jag beredd på skulle bli lite svårare då de inte är vana vid att gå från ord till mening. Jag började även detta steg med att modellera utifrån mina ord på min tankekarta. Jag visade hur jag tog ordet och satt in i en mening, hur meningen gjorde att den som inte varit med på rasten skulle förstå. Flera gånger gick jag från ord till mening. Muntligt. Sedan var det elevernas tur att göra detsamma. Det gick förvånansvärt enkelt.

Efter detta tog eleverna rast och när de kom tillbaka in var datorerna framplockade. Nu skulle vi ta arbetet till nästa nivå: få ner våra meningar på datorn. Nu var det meningar, stor bokstav och punkt som var utmaningen.

 

Eleverna kämpade på bra och fina texter skrev vi ut som illustrerades och lästes upp för klasskamraterna!

ASL- att skriva sig till läsning!

Mina upplevelser är att många elever lär sig läsa snabbt genom att skriva. Därför vill jag få in ett skrivpass i veckan för att så småningom öka till två.

Denna vecka hade vi vårt första ASL- pass i vår läsgrupp.

Vi tog vår utgångspunkt i bilden vi började veckan med och meningsbörjan: Vi ser… Tillsammans tittade vi återigen på bilden och berättade vad vi såg. På witheboarden skrev vi upp meningarna. Repeterade stor bokstav och punkt och mellanrum mellan orden. Sedan fick eleverna sätta sig vid datorerna och skriva. Jag glömde planeringsfas för att jag var så ivrig att komma igång och det märks ju snabbt när arbetet kommer igång… De vet inte vad de ska skriva, vem som ska göra vad osv. Men då vi inte är så många kunde jag gå runt till paren och hjälpa dem igång.

Till sin hjälp hade de talsyntesen ”into words” som ljudar varje bokstav de skriver, läser upp ordet vid mellanslag och meningen vid punkt. På detta sätt kopplas ett extra sinne på i läs- och skrivinlärningen och eleverna hör ofta snabbt när det blir fel!

Jag är väldigt nöjd med att få in ett skrivpass i veckan och kommer vänta en tid med att utöka till ett till. En sak i taget!

Ordbilder!

Även om vi lägger mycket tid på att lära oss ljuda samman småord och lära oss läsa genom att skriva på datorer lär vi oss även ordbilder. Vad är det? Och varför använder jag mig av dem?

Ordbilder är småord som förekommer väldigt ofta i texter, såsom och, den, det, en, ett osv. För att läsning av text så småningom ska flyta är det bra om eleverna inte behöver lägga tid på att ljuda samman alla småord. Därför tränar vi dem extra och lär eleverna känna igen dem som en bild. Vi tränar ofta så att de får upp hastigheten och känner igen dem blixtsnabbt.

Magnetbokstäver!

Varför älskar jag dessa magnetbokstäver från BetaPedagog?

Jo för man kan ha dem till så mycket roligt och de är perfekta för elever som kämpar med att lära sig ljuda små korta ord.

I samband med bokstavsinlärningen i ettan använder jag dem ofta vid bokstavsintroduktionen och för att kolla likheter och skillnader på stor och liten bokstav, de sitter framme på tavlan och påminner eleverna om vilken som är veckans bokstav och utseendet på den, men det allra bästa är att använda dem vid sammanljudning av ord.

Så fort vi samlat på oss några bokstäver börjar vi ljuda samman dem till ord och nonsensord. Det blir väldigt tydligt för eleverna att de måste hålla samman bokstavsljuden vid läsning och inte stöta fram dem.

Ljudningsfilm!

Eleverna tycker också det är roligt att få bygga egna ord framme på tavlan som kompisarna får ljuda samman.

Allt för att träna sambandet mellan ljud och bokstav och den första lästräningen.

Uppstart av nytt kapitel!

För att skapa förförståelse och nyfikenhet för ett nytt kapitel av Diamantjakten börjar vi varje vecka med att vara spågummor, på lite olika sätt. Denna vecka började vi med att utgå från en bild. Då jag har många SvA elever i min grupp började vi med att sätta ord på det vi såg på bilden. På detta sätt väcker vi upp de ord eleverna redan kan och lär oss nya.

Efter detta börjar vi fundera över vad vi tror händer på bilden. Varför har Asta ramlat? Vilka är det som bär på spegeln? Är de tjuvar? Vad säger de till Asta? Blir Asta rädd? Är hon ensam vid Ödehuset? Var är Bea och Cesar? Eleverna har massa förutsägelser. Ibland tror de lika, ibland olika och i bland lyckas de argumentera för sin tanke så någon annan ändrar sig. Samtalen är så viktiga för att skapa förutsättningar för eleverna att ta kunna lyssna på högläsningen och ta till sig och första det som läses för dem! Samtalen väcker nyfikenhet och motivation att lyssna och när vi läser och återkopplar till det vi sagt skapar vi en läsupplevelse för alla elever. Läsupplevelser som bygger på forskningsbaserade lässtrategier som eleverna så småningom  ska kunna använda sig av själva. Men såhär i början är det mitt ansvar att leda och modellera. På detta vis är vi även hela tiden detektiver och reder ut oklarheter som dyker upp.

Efter detta är vi Cowboys och sammanfattar kapitlet i en gemensam LTG-text. På detta sätt ser jag vilka elever som förstår och kommer ihåg. Vi tränar att bygga upp korrekta meningar och påminner varandra om stor bokstav och punkt. Texten lästräna vi sedan varje dag resten av vecka.

Slutligen är vi konstnärer och ritar en bild till texten. Innan eleverna får börja rita pratar vi om vad som kan passa till texten idag.

Ett sånt här pass tar tid, men är väl spenderade minuter för att ge eleverna strategier för att förstå det vi läser!

Avslutning av första läsgruppveckan!

Nu har vi jobbat med första kapitlet av Diamantjakten och bokstäverna OSMA en hel vecka.  Vi lästränar på vår LTG-text, ljudar och tränar ordbilder.

Under korta stunder får eleverna även lästräna på ipaden. Jag tycker att ABC-klubbens appar är fantastiska!

Vi avslutar veckans hårda jobb på golvet med ett gemensamt spel som även det på ett lekfullt sätt tränar läsningen!

 

Vi fortsätter att jobba i vår läsgrupp!

Första lektionen i läsgruppen handlar mycket om samtal, att förstå det nya kapitlet i läseboken. Efter första lektionen har vi kvar vår LTG-text som vi skrivit tillsammans. (Tanken är att eleverna i förlängningen ska kunna skriva texten själva med hjälp av stödord, men vi börjar såhär, tillsammans.) Denna plockas fram varje lektion resten av veckan och eleverna få lästräna på den texten. En del elever läser endast sin egen mening, medan andra läser hela pappret eller bara enstaka ord, såsom ordbilder vi tränat tillsammans och eleven känner igen. På detta sätt individanpassas lästräningen och alla utvecklas från sin nivå.

För att ge alla eleverna en chans att komma igång med sin läsning repeterar vi bokstavsinlärningen från år 1. Jag har då valt att plocka ut fyra bokstäver åt gången som vi fokuserar på. Jag följer då ABC-klubbens tänk och börjar med OMSA. Jag tar fram magnetbokstäver och vi repeterar  form och ljud på bokstäverna. Vi använder oss sedan av magnetbokstäverna för att ljuda samman ord och nonsensord. En viktig träning för de SvA eleverna att se om de vet vad som är riktiga ord och vad som är nonsensord.

Vi plockar fram våra LTG-texter och går på jakt efter bokstäver i texten. En rolig uppgift tycker många elever och gör att eleverna också tränas i att sökläsa. Här kan man självklart variera sig i det oändliga och leta, namn, ordbilder, speciella stavningar eller bokstäver.

Jag har även kopierat lite ljudanalysblad från Skriv i åk 1 som eleverna får jobba med.

 

Detta jobbar vi med under hela veckan.

Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum!