Att närma sig en faktatext!

Det var nu dags att läsa en faktatext om vatten. Vi har jobbat mycket med egna undersökningar, dokumentation av undersökningar, diskussioner och sammanfattningar av vilka resultat vi fått och att kunna återberätta det vi gjort och lärt oss. Detta arbete har gjort att vi känner oss väldigt säkra på vattnets egenskaper och vattnets olika faser.

Jag tycker eleverna skaffat sig gott om förkunskaper och förståelse för begrepp som har med ämnet att göra för att kunna ta sig an en faktatext. Jag ville nu testa en övning från Adrianne Gears bok ”Att läsa faktatexter”. En övning som ger eleverna kunskap och förståelse för hur en faktatext kan se ut och vad man kan förvänta sig att det ska stå i den, men även ett sätt att ta tillvara på elevernas förkunskaper innan man läser texten, allt för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för att förstå texten.

Jag tog därför fram en faktatext där jag plockat bort all text och bara låtit rubriker och bilder finnas kvar. Eleverna fick sedan två och två fundera över vad detta skulle kunna vara för sorts text, och varför de trodde detta. Alla var överens om att det var en faktatext, men argumenten för varför de trodde detta var svårare att formulera även om de hade väldigt goda tankar. De hänvisade till bilderna, att de var på riktigt. Bra! Men tänk om de även dragit parallellen att i en berättelse är bilderna ofta… De hänvisade till rubriken, att den var kort och tillsammans i grupp kunde de även dra parallellen mot en berättande text. I en berättande text hade nog rubriken varit… Underbart!

Nästa steg var att ta en rubrik i taget och titta på bilderna. Vad trodde de att texten under den rubriken tillsammans med bilderna skulle handla om . Eleverna fick diskutera två och två och sedan berätta i grupp. Jag skrev ner elevernas förslag och på så sätt bildade vi en egen faktatext om vatten med de förkunskaper och begrepp vi redan skaffat oss kring vatten. Texten läste vi sedan sakta och lugnt tillsammans.

 

Därefter fick eleverna tillgång till den riktiga texten. Vi läste den högt tillsammans och jämförde med den text vi själva skrivit. Lyckan var stor när vi hamnat nästan rätt och alla kunde vara med i samtalet kring det det som stod i den riktiga texten och knyta samman med vår egen text.

Jag tyckte att lektionen blev väldigt lyckad och tack vare att eleverna fick diskutera och prata mycket i par var de mycket aktiva trots att vi jobbade mycket tillsammans och gick sakta framåt med vår text.

Samma text har vi sedan haft som extrauppgift i form av ett pussel. Bilder och rubrik på bakgrunden och sedan texten som pusselbitar att läsa, förstå och lägga på rätt ställe. Även detta en uppgift att göra tillsammans och diskutera och argumentera kring.

Vattnets faser!

Vi har nu  undersökt vattnets tre olika faser och pratat mycket om på vilka sätt vattnet tar sig mellan de olika faserna. Vi har sett film, skrivit och diskuterat. Jag känner att eleverna behärskar detta bra och ville nu hitta ett sätt för dem att sammanfatta och visa mig vad de kan. I NTA-temat Förändringar finns det tre bilder som jag tyckte kunde vara utgångspunkten för detta.

Alla elever delades in i par. Paren fick samma bild. Våra ord begrepp som vi jobbat med i samband med våra undersökningar kring vatten fanns uppsatta på tavlan. Eleverna fick sedan själva tänka kring vilka begrepp som kunde höra samman med deras bild. De fick sedan i sina par komma överens om vilka begrepp de båda tyckte funkade med bilden. Nästa steg var att sedan själv tänka ut vad man kunde berätta om bilden med begreppen som utgångspunkt. Sedan berättade de för varandra. Slutligen enades de om en berättelse där så mycket fakta som möjligt fanns med.

Sedan komponerade jag grupper med tre elever i varje grupp. I gruppen hade alla elever olika bilder. De fick nu chansen att visa sin bild för de andra i gruppen och berätta för dem vad deras bild handlade om. När de gjort det gav de sina kamrater varsin kopia på sin bild. Nu var alla elever utrustade med alla tre bilder och hade fått höra faktaberättelser med ämnesspecifika begrepp som hörde ihop med bilden.

  

Slutligen kom eleverna tillbaka till sitt utgångspar, den kompisen som man började lektionen ihop med, med samma bild och tränade på sitt lilla framträdande ihop med. Nu rustad med nya bilder och mer info. Uppgiften blev att skriva ner en förklaring till varje bild och få med begreppen från tavlan.

Med hjälp av dessa muntliga övningar innan gick skrivandet lätt. Avslutningsvis fick de klippa och klistra samman sin text så att texten stämde överens med bilden.

 

 

Det är roligt att se hur mycket eleverna klarar av och kan om de bara får rätt förutsättningar att träna och sätta ord på sina tankar innan de blir ombedda att skriva. Bilder som hjälp för muntliga uppgifter är väldigt bra, framförallt för våra nyanlända elever!

Alfonstemat lever vidare!

Sedan sist har vi läst en hel del Alfonsböcker. En del har vi bara läst för upplevelsens skulle, medan vi jobbat mer ingående med andra. Vi har börjat med att jobba med framsidan och titeln på boken och genomfört olika samtalsövningar där vi satt ord på det vi sett och sedan försökt förutspå vad boken kommer handla om. Våra förutsägelser ger eleverna något att lyssna efter då vi läser boken  och är en bra övning för att träna eleverna i att lyssna. När vi sedan läser boken stannar vi ofta och pratar kring bilder, ord och uttryck. När boken är utläst sammanfattar vi den genom att fylla i en fyraruta och sedan muntligt återberätta berättelsen. Lektionen därpå har vi sedan jobbat med att skriva berättelsen på datorn utifrån fyrarutan tillsammans med en skrivarkompis. Vi tränar på detta vis att skriva en berättelse med inledning, händelse och slut. Vi lägger nu i tvåan extra krut på att beskriva huvudpersonen och miljön, men även på att koppla problemet, lösningen och slutet tillbaka till huvudpersonen och hur den känner sig i de olika situationerna.

  

Nästa steg i Alfonstemat blir att hitta på egna berättelser om Alfons.

Ny undersökning om vattnets olika faser!

Ledorden i vårt arbete om vatten är: undersökning, dokumentation och återberätta. Det är dessa tre saker jag vill att eleverna ska få många tillfällen att träna på samtidigt som vi samlar på oss kunskaper om vatten.

För några dagar sedan gjorde vi en ny undersökning om vatten. Vi har tidigare undersökt vattnets egenskaper och prata om hur man kan frysa vatten till is genom att sänka vattnets temperatur ner till 0 grader eller mindre. Lektionens undersökning skulle nu handla om vad som händer om man höjer vattnets temperatur. Vi försökte först förutspå vad vi trodde skulle hände och alla var med på noterna att vattnet skulle börja koka. Vid vilken temperatur detta skulle ske var däremot inte självklart. Vi hade förslag på allt från 30 grader upp till 200. Någon hade även koll på att det skulle börja ”ryka” om vattnet, men vad det var för rök var däremot inte heller självklart…

 

Vi började med att sätta en gryta vatten på en platta och satte i några olika termometrar. Vi följde sedan vad som hände. Vid 30 grader kokade INTE vattnet och vi fick fundera över hur varmt vatten man brukade ha i duschen och om det var kokande vatten. Vi fick fortsätta väntan. När ”röken” vällde upp ur grytan var besvikelsen stor att det inte kokade än.. Men vid 100 grader var lyckan stor, för under resans gång hade många sållat sig till gänget som trodde att det var på just 100 grader som vattnet kokade.

 

Vi hällde sedan upp det varma vattnet i små muggar och varje par tilldelades en mugg med varmt vatten och en mugg med kallt vatten. Över muggarna ställdes nya muggar. Vad skulle hända? Vi undersökte vad som hände i muggen över det varma vattnet där röken hade stängts in. Spännande att röken förvandlades till vatten igen. I samtalet förde jag in ordet ånga och gas.

Efteråt ritade vi upp vattnets alla faser på tavlan och pratade om att vattnet kan ”förvandlas” mellan dessa tre faser och att allt handlar om vilken temperatur vattnet har. Detta kommer bli våran begreppsvägg som vi kommer jobba mycket med framöver.

Lektionen efter fick eleverna sedan med sina dokumentationer framför sig muntligt återberätta vad de hade gjort förra lektionen. Vi jobbade sedan precis som förra gången när de skrev sin återberättade text om undersökningen. Denna gången kände de igen arbetssättet och grupperna behövde inte vänta in varandra utan kunde gå från att skriva den första delen av texten till att själva klippa tidsord och bilder, lägga i rätt ordning och skriva händelseförloppet för att sedan skriva en avslutning.

 

Nästa gång kommer vi fått in än mer rutin i detta.

Vi återberättar Godnatt Alfons Åberg!

När lektionen tog sin början fanns redan den ifyllda fyrarutan på tavlan.

Jag började med att visa barnen hur jag gjorde om stödorden i fyrarutan till fungerande meningar om Alfons. Jag påminde om att komma ihåg att variera meningarnas början. Jag talar också om att jag förväntar mig flera meningar i inledningen då de nu även måste beskriva huvudperson och miljön. Jag kommer heller inte nöja mig med en mening per ruta i resten av berättelsen som jag gjorde i ettan, nu vill jag ha minst två, gärna fler.  Sedan var det elevernas tur att två och två försöka göra om stödorden till meningar. Jag vet vilka par som kommer fixa övningen på egen hand och kan därmed fokusera på att stötta de par som jag vet kommer ha svårare för detta. När alla par börjar bli färdiga får de hämta en datorn och börja skriva på sin berättelse.

 

Många elever i klassen är duktiga på att göra om stödord till meningar, få en röd tråd i sitt skrivande och fixar de nya utmaningarna galant, andra behöver stöttning för att komma igång och få till den röda tråden. Självklart finns det även elever i min klass där jag får tänka om och utmana dem på en annan nivå. För dem är en mening för varje ruta svårt nog.

När alla skrivit färdigt sina berättelser och ritat bilder till ser vi God natt Alfons Åberg filmen på youtube.

Vi kommer några veckor framåt jobba på samma sätt med flera Alfonsböcker. Vi jobbar med förförståelse och samtalsövningar innan läsningen. Vi läser, tittar på bilder och gör kopplingar till oss själva. Vi fyller i fyrarutan och återberättar sagan både muntligt och skriftligt. Med arbetet hoppas jag bygga upp ny kunskap och självförtroende vad det gäller att skriva en berättelse med inledning, handling och avslut. Ju fler böcker vi läser och återberättar hoppas jag att eleverna behöver mindre och mindre stöttning av mig för att klara av uppgiften. Sedan går vi över till nästa fas, att själva kunna hitta på en egen saga om Alfons, först tillsammans, sedan i skrivarparen och slutligen, för de som vill, själva!

Att återberätta en undersökning!

Idag ville jag att eleverna skulle träna på att återberätta. Ämnet för återberättandet skulle vara vår undersökning om vatten vi gjort de två tidigare NO-lektionerna. Jag ville att eleverna skulle återberätta såväl muntligt som skriftligt.

Vi började med att repetera vad en återberättande text är och vilka tre delar som finns i den, orientering, händelser och avslutning. Vi läste en återberättande text som vi jobbat mycket med i ettan för att minnas hur en återberättande text kunde låta. Jag upplever att den återberättande texten är den genre som mina elever har allra svårast med. Men jag hävdar också att den känns väldigt viktig i arbetet med att lära barn berätta vardagliga händelser så att andra förstår. I en återberättande text lär sig eleverna att berätta saker i rätt ordning och använda sig av olika tidsord, något de kommer ha nytta av även då de ska återberätta och berätta muntligt. Jag tycker därför det är viktigt att börja träna på denna typ av text redan i ettan, men med mycket vägledning och stöttning.

Idag började vi med orienteringen. Tillsammans skrev vi upp stödord på tavlan och jag tänkte högt och visade på så vis för eleverna hur jag använde mig av stödorden för att formulera berättande meningar. Två och två fick eleverna sedan träna på att muntligt göra om stödorden till meningar. Sedan fick de datorer och skrev ner sina meningar där. I väntan på att alla skulle bli klara fick de ta extrauppgifter i form av mandala eller välskrivning.

Nästa steg var att skriva ner händelserna i rätt ordning. Eleverna fick olika tidsord och bilder som jag tagit under undersöknngstillfällena. Jag visade hur jag la några bilder i rätt ordning och kopplade ihop dem med tidsorden. Eleverna fick sedan göra detsamma två och två. När alla var klara visade jag hur jag använde mig av tidsorden och bilderna för att formulera meningar kring det vi gjort. Det kunde blir flera meningar för varje bild. Eleverna fick sedan göra detsamma. När de var klara tog de fram datorn igen och skrev ner sina meningar fortfarande med bilderna och tidsorden framför sig.

Avslutningsvis fick de skriva vad de tyckte om att genomföra undersökningen och eventuellt vad de lärt sig och sätta en rubrik på texten.

 

En återberättande text tar lång tid att skriva och många elever upplever det jobbigt, men är väldigt nöjda då de är färdiga! Vi kommer att skriva fler sådana här texter i detta arbetsområde och jag hoppas det kommer gå lättare och lättare för varje lektion.

Undersökning av vatten och is fortsätter!

Vid nästa vattenlektion började vi med att repetera vad vi hade gjort förra lektionen. Först fick alla tänka själva efter att jag hade satt upp ordet egenskaper på tavlan igen. Sedan fick de prata med grannen och tillsammans försöka minnas vad vi hade gjort och tillslut samtalade vi alla i klassen och redde ut vad vi hade gjort på lektionen. Ordet undersökning kom upp på tavlan igen och likaså dokumentation. Vi hade undersökt vatten och is och tagit reda på deras egenskaper. Egenskaperna hade vi dokumenterat på vårt papper.

Jag gjorde eleverna uppmärksamma på att det vi hade ägnat början av denna lektionen till var en sätt att återberätta vad vi hade gjort på förra lektionen och även det ordet fick komma upp på tavlan igen.

Dagen lektion skulle även den handla om en undersökning till elevernas glädje. Jag återkopplade till det vi slutade med förra lektionen nämligen temperatur. Behövde temperaturen höjas eller sjunka för att vattnet skulle bli is? Sjunka. Om vi vill att is ska bli vatten då? Vad behöver hända med temperaturen då? Höjas. Ja isen måste bli varmare. Och det var just det som skulle bli undersökningen. Hur smälter vi en isbit snabbast? Hur får vi den att bli så varm så den smälter?

Alla fick en isbit i en påse och sedan fick kreativiteten ta vid. En del höll sin isbit mot elementet, andra gnuggade den mellan händerna, krossade den eller sprang ut i korridoren och spolade varmt vatten på den. Det sistnämnda visade sig vara det som var mest framgångsrikt.

  

Vi avslutade lektionen med att repetera vad som måste hända med temperaturen på vatten för att det ska frysa till is, respektive smälta till vatten. Två nya begrepp kom upp på tavlan. Frysa och smälta. Alla fick även rita eller skriva hur de smälte sin isbit och hur lång tid det tog.

Alfonstema!

Som uppstart av vårterminen i tvåan har vi i svenskan startat upp ett Alfonstema. Vårt Alfonstema kommer fokusera på att kunna lyssna och delta i ett samtal kring bokens budskap. För att lära eleverna att lyssna är förförståelsen viktig, enligt Pauline Gibbons, och vi jobbar mycket med olika föreövningar för att bygga upp förståelsen och funderingar att lyssna efter när vi läser. Vi kommer läsa många Alfonsböcker högt och sedan återberätta dem både muntligt och skriftligt. Så småningom kommer vi skriva egna Alfonsberättelser. Temat är väldigt likt vårt tema kring sagor vi gjorde som uppstart av vårterminen i ettan, men nu ska vi ta vårt berättelseskrivande ett steg längre. Vi lägger till beskrivningar av huvudpersonen och miljön och när problem, lösning och slut kommer in i berättelsen vill jag att eleverna lägger till hur huvudpersonen känner sig i dessa ögonblick. På detta sätt får berättelserna mer liv och blir lite längre, det blir mer utmaningar för eleverna att ta sig an.

Första lektionen i temat ägnade vi åt att kika på bilder av författaren och berätta lite kort om henne. En ny känd svensk författare för eleverna att lära känna. Vi tog fram genreplanschen och mindes varför berättelser finns, vad de är till för och hur de är uppbyggda. Vi kikade in fyrarutan som eleverna är välförtrogna med och ett bra stöd för eleverna då de ska återberätta en berättelse de hört eller skriva en egen berättelse.

Slutligen läste vi den allra första Alfonsboken: Godnatt Alfons Åberg. Innan vi började läsa tittade vi på framsidan av boken och satte ord på det vi såg. Sedan förutspådde vi vad vi trodde att boken skulle komma att handla om. Medan vi läste boken stannade flera gånger och kopplade tillbaka till vårt samtal kring vad vi trodde skulle hända, men försökte också göra kopplingar till oss själva, om vi varit med om liknande saker som Alfons, om vi känt som han någongång. Detta är ett vant arbetssätt för hela klassen.

Då vi läst färdigt boken samlades vi kring fyrarutan och fylld den med stödord. Jag förklarade och visade det nya jag ville att eleverna skulle lägga fokus på, beskrivningar och känslor.

Här tog arbetet slut för dagen kring Alfons och vi lutade oss tillbaka och tittade på ett avsnitt av Sagomattan!

 

Undersöker vatten och is!

Denna gången började jag lektionen med att sätts upp tre ord på tavlan: undersökning, dokumentation och återberätta. Tillsammans redde vi ut vad dessa tre ord betyder och jag kopplade ihop orden med syftet och målen med det här arbetsområdet där vi kommer träna mycket på att kunna göra enkla undersökningar, dokumentera det vi gjort och använda oss av dokumentationen i samtal, samt återberätta det vi gjort.

Vi gick sedan vidare till dagens lektion. Idag skulle vi undersöka vatten och is. Förra lektionen lärde vi oss att is också var vatten. Innan eleverna fick börja med undersökningen hamnade ännu ett ord på tavlan och vi fick tänka tillbaka till ettan då vi jobbade med fasta eller flytande föremål och deras EGENSKAPER. Vad var nu egenskaper igen?

Tillsammans mindes vi vilka undersökningar vi gjorde för att ta reda på föremålets egenskaper och listade upp dem på tavlan. Efter det kunde undersökandet ta sin början. Många mindes mer än det vi skrivit upp på tavlan och använde sig av ord såsom hård, går att stapla osv. Alla tyckte det var roligt att undersöka vatten i två av dess former och tog god tid på sig och antecknade glatt på sina papper.

Jag valde att pausa undersökningen där tills nästa lektion för att alla skulle orka vara fokuserade hela vägen in i mål. Att plocka undan och torka ur brickor och muggar är också en träning som behöver få lite tid. För de par som fick tid över fanns det välskrivningspapper med vattenord och regn och snömandala. På detta sätt håller vi kvar finmotoriskträningen från ettan och tränar på att forma bokstäver i ett sammanhang.

Avslutningsvis höll jag upp en kopp vatten och frågade eleverna om de visste vad jag behövde göra med vattnet för att det skulle bli till is? Ställa in det i frysen, eller ställa ut det när det är minusgrader fick jag till svar. Varför måste det in i frysen eller ut i minusgrader undrade jag? För det är då vatten blir till is, när det är kallt. Hur kallt måste det vara? Minusgrader. Måste temperaturen på vattnet höjas eller sjunka för att det ska bli is var nästa fråga? Sjunka. Bra. Ordet temperatur hamnade på tavlan. Detta ord är något de är väl bekanta med då vi kollar in termometern och pratar om vilken temperatur det är ute varje morgon. Vi kommer återkomma till detta med temperatur flera gånger framöver i arbetsområdet och det kommer blir viktigt för att kunna veta vilken form vattnet befinner sig i.

Nytt NO-tema: Vårt vatten

Idag påbörjade vi ett nytt arbetsområde i NO. Efter att ha läst om solen och lärt oss om vårt solsystem tittade vi idag närmare på vårt jordklot, den blåa planeten. Vad är det man ser på jorden? Vad är allt det blåa? Vi har ju lärt oss att det inte kan förekomma något liv på de planeter som inte har någon luft eller något vatten. Vi ska nu lära oss mer om ett av dessa viktiga ämnen, nämligen vårt vatten.

Vi började detta arbetsområde precis som vi börjar så många andra arbetsområden, med att ta reda på vad eleverna redan vet om vatten och utifrån det samtalet formulera frågor tillsammans kring saker vi vill lära oss mer om, samt hur eleverna vill lära sig detta.

  

Här skapar jag mig en bild av vilka förkunskaper eleverna har för ämnet och får underlag till vilket stoff jag bör ha med i undervisningen. Eleverna får vara med och påverka vilka metoder vi använder oss av för att lära oss det som intresserar dem. Det är mitt jobb att se till att arbetsområdet matchar det centrala innehållet och att vi strävar mot att nå kunskapskraven. Varje lektion framöver pratar jag i uppstart och avslut av lektionen vad vi kommer träna på denna lektionen, varför och hur.

Efter vårt samtal är det dags för eleverna att bli aktiva. I sina skrivarpar är det nu dags för dem att samla sina förkunskaper om vatten i meningar på datorn. Tillsammans formulerar de fungerande meningar som de sedan skriver ner på datorn. När texten är färdig skriver de ut och illustrerar.

  

Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum!