Kategoriarkiv: Svenska

Luft!

Vårt första arbetsområde för terminen i no har varit LUFT. Jag valde att lägga detta först på terminen som en uppföljning på temat om vatten och jord som vi hade precis innan sommaren. Arbetsområden som hör ihop och väver samman elevernas kunskaper. Då vi jobbade väldigt intensivt med undersökningar under våren valde jag att även med arbetsområdet LUFT utgå från enkla undersökningar som vi denna gång gjorde gemensamt och samtalade kring. För att fördjupa vårt arbete kring undersökningar lärde vi oss denna vändan att ställa hypoteser. För att eleverna skulle förstå vad en hypotes är tog vi hjälp av vår välkända Spågumma. Spågumman använder vi flitigt när vi försöker förutspå vad vi tror  att en text eller en film kommer handla om. Vi knöt nu ihop denna strategi med vårt no-arbete och försökte förutspå vad vi trodde skulle hända när vi gjorde en undersökning. Samtidigt som vi benämnde vårt jobb med att vi försökte förutspå vårt arbete, nämnde jag och skrev ordet hypotes på tavlan. Även om vi inte lär oss det är vi bekanta med det och några elever har säkert snappat upp det och vet vad det betyder.  Efter undersökningen gick vi tillbaka till våra hypoteser och återkopplade. Vad stämde? Vad stämde inte? Slutligen formulerade vi en slutsats om vad vi fått lära oss av undersökningen. Vi gjorde en undersökning per lektion och slutsatsen som vi drog av undersökningen skrev vi in i vår tankekarta kring luft. Till slut hade vi en tankekarta fylld med lufts egenskaper.

Dessa egenskaper repeterade vi dagligen. Stödorden i tankekartan fick bli till meningar och vi förklarade de undersökningar som lett fram till kunskapen.

Tankekartan använde vi sedan för att skriva en faktatext om luft. Den här gången ritade vi inte några bilder till texten utan  tränade på att infoga en bild.

Matematiska begrepp!

Jag har fått upp ögonen för denna fyrfältare från kooperativt.com och har använt den lite på svenskalektioner för att reda ut kluriga ord i veckans kapitel i läsläxan (inlägg kommer). Nu var det dags att ta med den i matteundervisningen för att se om den kunde funka för att befästa matematiska begrepp och skapa samtal kring dem.

Eftersom detta var ett litet test från min sida om det skulle funka valde jag fyra relativt grundläggande begrepp som hängt med sedan ettan, men som jag upplever som att alla elever inte har full koll på än. Jag valde därför hälften, dubbelt, lika med och mönster.

Eleverna har testat femfältaren innan och jag nöjde mig därför med en kort repetition av de olika fälten innan grupperna släpps lösa med sina begrepp. Alla i gruppen ska skriva på sitt egna papper. Inget får skrivas förrän alla är överens och förstår innebörden av det de skriver. Detta kräver samtal, argumentation och samarbete. Eleverna tvingas att använda sig av matematiska begrepp för att kunna övertyga sina gruppmedlemmar om att de förstår.

  

Då grupperna är klara gör vi nya grupper. Denna gången består grupperna av en elev med varje begrepp. I den nya gruppen får de presentera och visa sina tankar kring begreppen för varandra. Slutligen hamnar de i sin hemgrupp igen, nu med kunskap om fyra matematiska begrepp.

Jag valde sedan att låta gruppen jobba vidare med just sitt begrepp. Nästa uppgift blev att göra ett eget problem med mattebegreppet i fokus. Även detta är något som vi gjort för lite under åren känner jag. Det krävs mycket matematisk förmåga att kunna skriva ett eget problem. Grupperna löste det mycket olika.

   

Slutligen får eleverna i par lösa kompisarnas problem. Viktigt att visa hur man tänkt, med bilder och mattespråket.

Lyckad lektion som vi kommer återkomma till flera gånger framöver med nya begrepp i fokus!

Vi använde oss av ipaden och skolstil 3 där man kan infoga bilder på ett mycket enkelt sätt!

Sekvensbilder!

Jag är mitt uppe i planering av ett nytt moment i svenska. Att skriva meningar med hjälp av sekvensbilder och på det sättet få ihop en liten berättelse med röd tråd. Detta är grundmålet med arbetsområdet. I min grupp kommer vi jobba med utmaningar! Utgångspunkten för de eleverna är att skriva en berättelse med inledning, handling och avslut, den här gången utan fyrfältaren som stöttning, utan med sekvensbilder istället.

Eleverna ska:

  • beskriva huvudpersonen
  • beskriva miljön
  • koppla huvudpersonen till känslor genom berättelsen
  • någonstans i berättelsen få in en kort dialog med talstreck

De tre översta punkterna är repetition från vårt arbete med berättelser i tvåan, men den sista punkten är ny då vi jobbat med dialoger tidigare.

Vi ska även ge varandra respons och för första gången förändra vår text utifrån responsen. Kanske ska även berättelserna få bli film. Vi får se var vi hamnar!

Signalord i matteproblem!

För några veckor sedan kände jag behov av att prata ord och begrepp lite extra på mattelektionen. Vi har nu lärt oss räkna addition, subtraktion och multiplikation i klassen och i kapitlet i matteboken kom det ett avsnitt där eleverna ställdes in för olika läsuppgifter där de skulle ta ställning till vilket räknesätt som skulle användas för att lösa uppgiften. Inspirerad av Malin Carlssons lektion kring signalord gjorde jag något liknande i mitt klassrum.

Vi började med att repetera vilka tre räknesätt vi lärt oss och vad de heter även på mattespråket. Sedan fick eleverna prata sig samman två och två kring det första räknesättet addition. Vilka ord signalerar att det är just addition man ska använda när man löser ett mattetal? Tillsammans pratade vi sedan och diskuterade vilka ord som hörde ihop med räknesättet och listade dem på tavlan. Samma sak gjorde vi sedan med både subtraktion och multiplikation.

Något par kom på att för multiplikation gällde ju samma ord som för multiplikation. Då är man tvungen att undersöka om det är upprepad plus för att veta om det ska bli multiplikation.

Jag förklarade sedan att dessa kunskaper som vi nu hade listat på tavlan kring de tre räknesätten kunde man dra nytta av när man ska lösa en läsuppgift. Det gäller att leta efter ord som kan ge en ledtråd om vilket räknesätt man ska använda.

Vi gjorde ett exempel tillsammans. Sedan blev eleverna ihop parade två och två och fick i uppgift att lösa tre problem. Först skulle de läsa uppgiften, sedan leta efter signalord och välja räknesätt. Efter det skulle de lösa uppgiften tillsammans.

En lyckad lektion som vi kommer behöva göra fler gånger för att göra alla säkra på vilket räknesätt vi ska använda för att lösa en uppgift.

Malin har även gjort en fortsättning på detta arbete vilket jag hoppas komma till så småningom.

Utomhusdag!

Då var det äntligen dags för att sparka igång den här bloggen igen efter sommaren…

För några veckor sedan passade jag och mina kollegor på att ta med oss våra elever till skogen för en dag med lektioner utomhus. Det var eleverna i klass 2 och 3 som gick till skogen. Inte så långt från skolan ligger en sjö med en jättefin badstrand omgiven av skog. Där finns möjlighet till att grilla och ha lektioner både inne bland träden, men även på mer öppna platser. Kommer regnet kan man ta skydd i omklädningsrummen.

Vi planerade dagen med fyra stationer och lek medan eleverna väntade på att hamburgarna som vi hade med oss och grillade skulle blir klara.

Vi hade en no-station som handlade om mossor och lavar. En sv-station där vi jobbade med bokstäver och ord. En so-lektion där vi tränade på dagar, månader och året. På min station hade vi matte. Promenaden till och från sjön och leken i väntan på mat räknar vi som dagens idrottspass. Att röra sig i skog och mark tränar såväl motorik som kondition.

På min station hade vi som sagt matte. Jag hade hittat några bra exempel på lektion.se som hade matte och no sammankopplat och utgick ifrån det, men gjorde om det för att passa mig. Eleverna fick först i uppdrag att i grupp och på tid samla olika naturmaterial. När tiden var ute fick de reda på hur mycket poäng de olika naturmaterialen var värda. Deras uppgift blev att räkna ut deras sammanlagda summa.

 

 

Efter detta blev de tilldelade ett diagram där de skulle fylla i hur många de hade hittat av varje sort. Vi pratade om diagrammets uppbyggnad och hur man kan läsa av ett diagram.

Diagrammen sparade vi sedan för att kunna jobba vidare med i klassrummet. Jag kommer koppla ihop diagrammen med såväl svenskalektioner och mattelektioner framöver.

Vänskapsvecka!

Terminen börjar gå mot sitt slut och arbetsområden knyts ihop och avslutas. Denna vecka som är en kortvecka har vi bestämt oss för att ägna helt åt att prata om vänskap. Detta är något vi aldrig kan jobba för mycket med. Vi kör intensivt denna vecka för att kunna plocka upp och fördjupa oss till hösten i trean.

Vi har tagit inspiration av oppetklassrum.se och helt enkelt snott massa roliga övningar därifrån, blandat med egna idéer och arbetssätt.

Vi började vårt arbete med att lyssna på de första avsnitten av Våffelhjärtat som är ett radioprogram i 20 delar på barnradion.

Serien handlar om att vänskap kan se olika ut, och vad man kan göra för varandra när man är vänner. Spännande, roligt och tankvärt på samma gång. Serien lyssnar vi på när tillfälle ges under resten av veckan och pratar kring det vi hör.

Vi utgick sedan från tre begrepp när vi startade upp arbetet kring vänskap: vän, vänskap och trygg. Orden skrev vi på tre stora kuvert och delade klassen på hälften och sedan varje grupp i tre smågrupper. Varje grupp fick ett kuvert med ett begrepp på att börja fundera kring. Hur är en vän? Vad är vänskap? När känner man sig trygg?

Allt de kom på i gruppen skrev de ner på en gemensam lapp. Efter ca 10 minuter fick de lägga ner lappen i kuvertet och skicka vidare till nästa grupp. Ett nytt kuvert och ett nytt begrepp att diskutera och skriva om. Grupperna fick inte läsa vad de andra grupperna hade skrivit. Denna gången samlade vi alla tankar tillsammans. Efteråt sammanställde jag alla gruppernas tankar som vi sedan delgav klassen. De har så fina och bra tankar kring dessa begrepp!

  

Vi har en dörr i klassrummet där vi satt upp klassens tankar kring känslor som vi gjort med hjälp av samma övning i början av tvåan. De fick nu sällskap av dessa tre begrepp. Detta kommer vi spara och ta med oss upp i trean och jobba vidare kring.

Nästa uppgift var att koppla dessa begrepp till sig själv. Hur är jag som vän? Hur vill jag att en vän ska vara? Först fick alla tänka tyst själva, sedan delge sina tankar två och två för att slutligen diskutera i storgrupp, även denna gången i halvklass. Med input från klasskamraterna var det sedan dags att sätta sig vid datorn och skriva en text om sig själv utifrån frågorna. Till texten målade de en bild på en vän. Texten och bilden klipptes ut och sparades i ”Boken om mig” som vi samlat texter om oss själva i sedan ettan.

 

Vi gjorde sedan värderingsövningar som vi hittat på lektion.se där eleverna fick ta ställning till olika dilemman kring vänskap. Vi är en stor klass på 26 elever och delade oss även denna gång i halvklass för att fler ska våga uttrycka sig och få mer taltid. Vi gjorde först ett dilemma tillsammans där jag ledde samtalet och gjorde en modell för hur de sedan skulle jobba i grupperna. Efter detta delade jag in dem i fyra grupper och gav dem var sitt dilemma. Grupperna fick läsa diskutera och ta ställning. Sedan fick de presentera sitt dilemma för klasskamraterna och berätta hur de tänkt. Därefter släpptes diskussionen fri och de andra grupperna fick tycka till. Diskussionerna blev riktigt bra och det blev tydligt att vi alla tänker olika och att man kan lösa dilemman på olika sätt. Vi kom också in på när man skvallrar och när man faktiskt måste ta en vuxen till hjälp för att lösa problem, och att det är olika för olika barn om man behöver hjälp att lösa problem med kompisar eller inte. Jag blir stolt över mina elever som under detta år utvecklats massor i konsten att diskutera, föra fram åsikter och lyssna på andra!

Vi har även gjort en vänskapsrelaterad bilduppgift. Alla elever utrustades med papper och pennor och så läste jag en instruktion om hur en ”hemlig kompis” såg ut. Eleverna fick sedan utifrån instruktionen rita en hemlig kompis. Viktigt att ingen fick se någon annans bild innan alla var klara. Vi hade sedan ett samtal kring om de trodde att alla hemliga kompisar skulle se likadana ut då jag ju läst samma text för alla. Eleverna var genast med på att det skulle de ju såklart inte göra. Men varför? Jo, vi tänker olika, ritar olika och har olika upplevelser om tex hur en citron ser ut. Tillslut tittade vi på vara hemliga kompisar och slogs av hur olika vi tänker utifrån samma instruktion, men att allt är lika rätt. Denna övning är hämtad från Öppet klassrum!

Vi såg också ett avsnitt av Elias och de stora frågorna som handlar om att vara snäll. Utifrån filmen diskuterade vi sedan de frågor som väcktes.

Avslutningsvis gjorde vi ett vänskapsbingo där vi först pratade om vad en fråga är för något och tränade på att ställa ja och nej frågor. Eleverna fick sedan ge sig ut på jakt för att få bingo i klassrummet. Även detta en rolig övning från Öppet klassrum.

Till hösten hoppas vi kunna plocka upp veckans arbete igen och göra något större eller mindre av detta!

 

Ny genre!

Under en period har vi jobbat med tema jord på no-lektionerna. Vi lär oss att jord består av tre olika delar: humus, sand och lera. Jord på olika ställen på vårt jordklot är sammansatt på olika sätt beroende på hur mycket av de olika beståndsdelarna som ingår. Vi lär oss om djur som lever i jorden och som hjälper till med att göra ny jord. Vi går tillbaka och repeterar djurs livscyklar, näringskedjor och att läsa och skriva faktatexter om djur som vi jobbade med mycket i ettan. Nu får eleverna chansen att repetera, bredda och fördjupa sina kunskaper kring detta. Vi kommer också plantera frön i olika sorters jordar och se vart växten trivs bäst och varför det är så. I samband med detta repeterar vi vårblommor, växtens delar och funktion och fotosyntesen, även detta saker som vi jobbade intensivt med i ettan och som nu återkommer men i ett annat sammanhang.

I detta arbete har fokus legat på att kunna göra en undersökning, dokumentera den och använda sin dokumentation i samtal. I detta arbetsområde knyts många delar samman, våra kunskaper om djur och växter, om vatten och bondgården (som de läst om på so:n med min kollega), men även olika texttyper så som faktatexter och den återberättande texten. I detta arbetsområde har jag även vävt in en ny genre, den instruerande genren.

Jag började med att vi skulle göra en kompost då vi pratat mycket om daggmasken, gråsuggan och tusenfotingar och deras jobb att bryta ner döda växter och djur till ny näringsrik jord. Vi skrev då en instruktion kring hur vi skulle göra vår kompost.

Jag stolpade egentligen bara upp elevernas tankar och förde sedan in samtalet på att detta är en ny sorts text. Vi pratade om vilket syfte texten har. Jag tycker eleverna börjar bli väldigt duktiga på sådana här typer av samtal och att titta på struktur och form av text. De kunde snabbt se hur en rubrik skulle kunna utformas. Efter samtalet visade jag min genreplansch, som börjar bli överflödiga.

Eleverna söker inte planscherna för att minnas vad vi sagt kring en text, det börjar sitta i deras ryggmärg! Vi har samtalat kring de olika texttyperna så mycket att det börjar sitta!

Några veckor senare är det dags att så frö för att undersöka i vilken jordmån de trivs bäst och se hur växtens rötter utvecklas. Denna gång är det dags för eleverna att få testa att skriva en instruktion själva. Vi varvar skrivandet med samtalsuppgifter. Först får eleverna reda på att vi ska så frön. Deras första fråga att diskutera är vad som behövs när man ska så. De får skriva ner sin lista på datorn. Sedan lyfter vi frågan i helklass och diskuterar och förändrar listorna om vi glömt något. Min nästa fråga är hur man gör när man sår och i vilken ordning man gör det. Paren diskuterar och skriver en ny lista. Precis som förut diskuterar vi sedan i helklass och förändrar våra listor så allt hamnar i rätt ordning. Slutligen sätts en rubrik och instruktionerna skrivs ut.

Vi använder sedan instruktionen för att så våra frö.

Nu väntar vi med spänning på att fröna ska gro så vi får se var fröna trivs bäst, i humus, sand eller lera och på att få undersöka hur rötterna växer!

 

Två stjärnor och en önskan!

Under några veckor har vi jobbat med att skriva meningar i klassen. Att börja med stor bokstav och sluta med punkt. Att ha mellanrum mellan orden och komma ihåg att namn börjar med stor bokstav de också. Då vi har förmånen att vara två pedagoger i klassen med två klassrum intill varandra har vi också möjligheten att dela klassen i olika konstellationer beroende på vad vi jobbar med. I arbetet med meningar har vi delat gruppen utifrån vad elevernas behöver utmanas i i sitt skrivande. För en del är det tufft nog att komponera en fungerande mening med stor bokstav och punkt. Andra behöver utmanas att skriva flera meningar med flera ord i varje mening. Meningar som hänger ihop, får en röd tråd och berättar något.

Förra veckan gjorde vi en enkel övning där resultatet blev bättre än vad jag hade förväntat mig. Elevparen fick en bildserie på fyra bilder. De fick tillsammans lägga dem i den ordningen som de ville ha dem och sedan skriva meningar till bilderna. Tillsammans blev det en liten berättelse. När eleverna jobbade blev det väldigt tydligt att fantasin kan vara så olika och att samma bilder kan väcka olika berättelser till liv. Därför bestämde jag mig för att jobba vidare med dessa små korta berättelser.

Eleverna fick i uppdrag att träna på sina berättelser för att sedan kunna läsa upp dem för gruppen. Deras uppdrag var att träna på läsningen så att den flöt och komma överens om vem som skulle läsa vad.

Sedan fick eleverna två och två komma fram och läsa upp sina berättelser. Vid detta tillfälle introducerade jag för första gången för denna elevgrupp, två stjärnor och en önskan. Fokus för uppgiften skulle vara själva framträdandet framför gruppen, att läsa upp/redovisa.

Vilka egenskaper letar vi efter vid en bra redovisning?

  • Att prata tydligt så att alla hör
  • Att ha tränat så man inte kommer av sig
  • Att stå still
  • Att ibland titta upp på sin publik
  • Att hålla fokus på sin uppgift

Efter varje framträdande stannade vi upp och pratade kring framträdandet. Vad hade paren gjort för bra? Härlig känsla att få stjärnor av sina klasskamrater! Vad behöver man tänka på till nästa gång? Roligt att se hur paren efter för varje framträdande tänkte på kompisarnas önskningar och försökte få till dem i sina egna framträdanden. De lärde av varandra och gjorde varandra bra!

I samtalet kom vi även in på och började dela ut stjärnor på innehållet i något pars text. Detta ledde till ett nytt samtal där vi pratade om fler områden där man kunde använda sig av två stjärnor och en önskan, då vi till exempel ska förbättra en text. Det blev klassen sugna på och vi får se när vi kan försöka väva in det!