Kategoriarkiv: Svenska

Vänskapsvecka!

Terminen börjar gå mot sitt slut och arbetsområden knyts ihop och avslutas. Denna vecka som är en kortvecka har vi bestämt oss för att ägna helt åt att prata om vänskap. Detta är något vi aldrig kan jobba för mycket med. Vi kör intensivt denna vecka för att kunna plocka upp och fördjupa oss till hösten i trean.

Vi har tagit inspiration av oppetklassrum.se och helt enkelt snott massa roliga övningar därifrån, blandat med egna idéer och arbetssätt.

Vi började vårt arbete med att lyssna på de första avsnitten av Våffelhjärtat som är ett radioprogram i 20 delar på barnradion.

Serien handlar om att vänskap kan se olika ut, och vad man kan göra för varandra när man är vänner. Spännande, roligt och tankvärt på samma gång. Serien lyssnar vi på när tillfälle ges under resten av veckan och pratar kring det vi hör.

Vi utgick sedan från tre begrepp när vi startade upp arbetet kring vänskap: vän, vänskap och trygg. Orden skrev vi på tre stora kuvert och delade klassen på hälften och sedan varje grupp i tre smågrupper. Varje grupp fick ett kuvert med ett begrepp på att börja fundera kring. Hur är en vän? Vad är vänskap? När känner man sig trygg?

Allt de kom på i gruppen skrev de ner på en gemensam lapp. Efter ca 10 minuter fick de lägga ner lappen i kuvertet och skicka vidare till nästa grupp. Ett nytt kuvert och ett nytt begrepp att diskutera och skriva om. Grupperna fick inte läsa vad de andra grupperna hade skrivit. Denna gången samlade vi alla tankar tillsammans. Efteråt sammanställde jag alla gruppernas tankar som vi sedan delgav klassen. De har så fina och bra tankar kring dessa begrepp!

  

Vi har en dörr i klassrummet där vi satt upp klassens tankar kring känslor som vi gjort med hjälp av samma övning i början av tvåan. De fick nu sällskap av dessa tre begrepp. Detta kommer vi spara och ta med oss upp i trean och jobba vidare kring.

Nästa uppgift var att koppla dessa begrepp till sig själv. Hur är jag som vän? Hur vill jag att en vän ska vara? Först fick alla tänka tyst själva, sedan delge sina tankar två och två för att slutligen diskutera i storgrupp, även denna gången i halvklass. Med input från klasskamraterna var det sedan dags att sätta sig vid datorn och skriva en text om sig själv utifrån frågorna. Till texten målade de en bild på en vän. Texten och bilden klipptes ut och sparades i ”Boken om mig” som vi samlat texter om oss själva i sedan ettan.

 

Vi gjorde sedan värderingsövningar som vi hittat på lektion.se där eleverna fick ta ställning till olika dilemman kring vänskap. Vi är en stor klass på 26 elever och delade oss även denna gång i halvklass för att fler ska våga uttrycka sig och få mer taltid. Vi gjorde först ett dilemma tillsammans där jag ledde samtalet och gjorde en modell för hur de sedan skulle jobba i grupperna. Efter detta delade jag in dem i fyra grupper och gav dem var sitt dilemma. Grupperna fick läsa diskutera och ta ställning. Sedan fick de presentera sitt dilemma för klasskamraterna och berätta hur de tänkt. Därefter släpptes diskussionen fri och de andra grupperna fick tycka till. Diskussionerna blev riktigt bra och det blev tydligt att vi alla tänker olika och att man kan lösa dilemman på olika sätt. Vi kom också in på när man skvallrar och när man faktiskt måste ta en vuxen till hjälp för att lösa problem, och att det är olika för olika barn om man behöver hjälp att lösa problem med kompisar eller inte. Jag blir stolt över mina elever som under detta år utvecklats massor i konsten att diskutera, föra fram åsikter och lyssna på andra!

Vi har även gjort en vänskapsrelaterad bilduppgift. Alla elever utrustades med papper och pennor och så läste jag en instruktion om hur en ”hemlig kompis” såg ut. Eleverna fick sedan utifrån instruktionen rita en hemlig kompis. Viktigt att ingen fick se någon annans bild innan alla var klara. Vi hade sedan ett samtal kring om de trodde att alla hemliga kompisar skulle se likadana ut då jag ju läst samma text för alla. Eleverna var genast med på att det skulle de ju såklart inte göra. Men varför? Jo, vi tänker olika, ritar olika och har olika upplevelser om tex hur en citron ser ut. Tillslut tittade vi på vara hemliga kompisar och slogs av hur olika vi tänker utifrån samma instruktion, men att allt är lika rätt. Denna övning är hämtad från Öppet klassrum!

Vi såg också ett avsnitt av Elias och de stora frågorna som handlar om att vara snäll. Utifrån filmen diskuterade vi sedan de frågor som väcktes.

Avslutningsvis gjorde vi ett vänskapsbingo där vi först pratade om vad en fråga är för något och tränade på att ställa ja och nej frågor. Eleverna fick sedan ge sig ut på jakt för att få bingo i klassrummet. Även detta en rolig övning från Öppet klassrum.

Till hösten hoppas vi kunna plocka upp veckans arbete igen och göra något större eller mindre av detta!

 

Ny genre!

Under en period har vi jobbat med tema jord på no-lektionerna. Vi lär oss att jord består av tre olika delar: humus, sand och lera. Jord på olika ställen på vårt jordklot är sammansatt på olika sätt beroende på hur mycket av de olika beståndsdelarna som ingår. Vi lär oss om djur som lever i jorden och som hjälper till med att göra ny jord. Vi går tillbaka och repeterar djurs livscyklar, näringskedjor och att läsa och skriva faktatexter om djur som vi jobbade med mycket i ettan. Nu får eleverna chansen att repetera, bredda och fördjupa sina kunskaper kring detta. Vi kommer också plantera frön i olika sorters jordar och se vart växten trivs bäst och varför det är så. I samband med detta repeterar vi vårblommor, växtens delar och funktion och fotosyntesen, även detta saker som vi jobbade intensivt med i ettan och som nu återkommer men i ett annat sammanhang.

I detta arbete har fokus legat på att kunna göra en undersökning, dokumentera den och använda sin dokumentation i samtal. I detta arbetsområde knyts många delar samman, våra kunskaper om djur och växter, om vatten och bondgården (som de läst om på so:n med min kollega), men även olika texttyper så som faktatexter och den återberättande texten. I detta arbetsområde har jag även vävt in en ny genre, den instruerande genren.

Jag började med att vi skulle göra en kompost då vi pratat mycket om daggmasken, gråsuggan och tusenfotingar och deras jobb att bryta ner döda växter och djur till ny näringsrik jord. Vi skrev då en instruktion kring hur vi skulle göra vår kompost.

Jag stolpade egentligen bara upp elevernas tankar och förde sedan in samtalet på att detta är en ny sorts text. Vi pratade om vilket syfte texten har. Jag tycker eleverna börjar bli väldigt duktiga på sådana här typer av samtal och att titta på struktur och form av text. De kunde snabbt se hur en rubrik skulle kunna utformas. Efter samtalet visade jag min genreplansch, som börjar bli överflödiga.

Eleverna söker inte planscherna för att minnas vad vi sagt kring en text, det börjar sitta i deras ryggmärg! Vi har samtalat kring de olika texttyperna så mycket att det börjar sitta!

Några veckor senare är det dags att så frö för att undersöka i vilken jordmån de trivs bäst och se hur växtens rötter utvecklas. Denna gång är det dags för eleverna att få testa att skriva en instruktion själva. Vi varvar skrivandet med samtalsuppgifter. Först får eleverna reda på att vi ska så frön. Deras första fråga att diskutera är vad som behövs när man ska så. De får skriva ner sin lista på datorn. Sedan lyfter vi frågan i helklass och diskuterar och förändrar listorna om vi glömt något. Min nästa fråga är hur man gör när man sår och i vilken ordning man gör det. Paren diskuterar och skriver en ny lista. Precis som förut diskuterar vi sedan i helklass och förändrar våra listor så allt hamnar i rätt ordning. Slutligen sätts en rubrik och instruktionerna skrivs ut.

Vi använder sedan instruktionen för att så våra frö.

Nu väntar vi med spänning på att fröna ska gro så vi får se var fröna trivs bäst, i humus, sand eller lera och på att få undersöka hur rötterna växer!

 

Två stjärnor och en önskan!

Under några veckor har vi jobbat med att skriva meningar i klassen. Att börja med stor bokstav och sluta med punkt. Att ha mellanrum mellan orden och komma ihåg att namn börjar med stor bokstav de också. Då vi har förmånen att vara två pedagoger i klassen med två klassrum intill varandra har vi också möjligheten att dela klassen i olika konstellationer beroende på vad vi jobbar med. I arbetet med meningar har vi delat gruppen utifrån vad elevernas behöver utmanas i i sitt skrivande. För en del är det tufft nog att komponera en fungerande mening med stor bokstav och punkt. Andra behöver utmanas att skriva flera meningar med flera ord i varje mening. Meningar som hänger ihop, får en röd tråd och berättar något.

Förra veckan gjorde vi en enkel övning där resultatet blev bättre än vad jag hade förväntat mig. Elevparen fick en bildserie på fyra bilder. De fick tillsammans lägga dem i den ordningen som de ville ha dem och sedan skriva meningar till bilderna. Tillsammans blev det en liten berättelse. När eleverna jobbade blev det väldigt tydligt att fantasin kan vara så olika och att samma bilder kan väcka olika berättelser till liv. Därför bestämde jag mig för att jobba vidare med dessa små korta berättelser.

Eleverna fick i uppdrag att träna på sina berättelser för att sedan kunna läsa upp dem för gruppen. Deras uppdrag var att träna på läsningen så att den flöt och komma överens om vem som skulle läsa vad.

Sedan fick eleverna två och två komma fram och läsa upp sina berättelser. Vid detta tillfälle introducerade jag för första gången för denna elevgrupp, två stjärnor och en önskan. Fokus för uppgiften skulle vara själva framträdandet framför gruppen, att läsa upp/redovisa.

Vilka egenskaper letar vi efter vid en bra redovisning?

  • Att prata tydligt så att alla hör
  • Att ha tränat så man inte kommer av sig
  • Att stå still
  • Att ibland titta upp på sin publik
  • Att hålla fokus på sin uppgift

Efter varje framträdande stannade vi upp och pratade kring framträdandet. Vad hade paren gjort för bra? Härlig känsla att få stjärnor av sina klasskamrater! Vad behöver man tänka på till nästa gång? Roligt att se hur paren efter för varje framträdande tänkte på kompisarnas önskningar och försökte få till dem i sina egna framträdanden. De lärde av varandra och gjorde varandra bra!

I samtalet kom vi även in på och började dela ut stjärnor på innehållet i något pars text. Detta ledde till ett nytt samtal där vi pratade om fler områden där man kunde använda sig av två stjärnor och en önskan, då vi till exempel ska förbättra en text. Det blev klassen sugna på och vi får se när vi kan försöka väva in det!

Boksamtal!

Under april månad kommer alla årskurs tvåor i Hultsfreds kommun få besök av en författare. Detta är en årlig tradition i kommunen. I år är det Pernilla Gesén som kommer på besök.

Författaren brukar då berätta om sig själv och hur det är att jobba som författare och lite kring några av de böcker som de skrivit. Eleverna får tillfälle att ställa frågor.

Inför besöket läser vi nu några av Pernillas böcker. Vi har valt hennes serie om Alva.

Efter att ha läst första boken ”Alva rymmer” hade vi ett boksamtal a la Chambers. Vi listade upp det eleverna tyckte om i boken. Sedan gick vi vidare och skrev upp allt de inte hade tyckt om för att sedan skriva ner saker som de inte förstått eller som man inte fått riktigt svar på i boken. Slutligen sammanfattade vi genom att leta efter mönster i våra tankar kring boken. En del saker återkom på många ställen.

Många i klassen fastnade till exempel för ”Fabian” i boken, grannen i Alvas nya hem hos mamma. Därför gillade de inte att Alva inte alltid var så snäll mot Fabian eller att han höll tyst och inte berättade för föräldrarna att Alva rymt då de letade efter henne och var väldigt oroliga. Efter att boken tagit slut undrade de fortfarande om Alva och Fabian skulle blir vänner. Spännande med boksamtal! Eleverna har många härliga tankar och funderingar.

Vi hade ju nu även turen att 8 avsnitt om Alva finns att se på svtplay.se och efter att vi läst ut boken såg vi de tre första avsnitten som motsvarar den första boken  när Alva rymmer. Efter detta hade vi ett nytt samtal kring boken och filmen. Vilka likheter och skillnader kunde vi hitta?

Vi gjorde ett venndiagram för att strukturera upp vårt samtal.

Utifrån detta ska vi nu skriva ner frågor att ta med oss till vårt besök med författaren för att försöka förstå boken bättre!

Enkla och spännande samtal där vi tränar vår kommunikativa förmåga och analysförmågan!

Vi skriver egna berättelser om Alfons!

Den här veckan var det dags att låta vårt Alfonstema ta sig vidare till en ny nivå. Vi har nu snurrat runt i lyssna – samtala – återberättafasen ett tag och vi börjar känna oss förtrogna med de nya utmaningarna i berättelseskrivandet, nämligen att beskriva huvudpersonerna och platsen där berättelsen utspelar sig och att knyta problemet, lösningen och slutet till känslor hos huvudpersonen.

Nu är det dags att gå ifrån återberättandet och försöka sig på dessa utmaningar i ett eget skrivande. Berättelsen ska handla om Alfons och vi skriver två och två för att ha någon att bolla sina ideer med.

För att ge eleverna en modell att följa och sätta igång deras kreativitet började jag med att tänka högt kring en fyraruta och samla elevernas idéer på tavlan.

Jag tänkte högt kring vilka huvudpersonen jag ville ha med i min Alfonsberättelse och vad jag ville berätta om dem. Samtidigt skrev jag stödord på tavlan. Innan jag gick vidare till vart min berättesle skulle utspela sig ställde jag frågan till eleverna vilka andra huvudpersoner man skulle kunna tänka sig i berättelsen. Förslagen listade jag upp på tavlan. För de elever som har svårt med fantasin kommer det finnas gott om hjälp på tavlan när de väl ska få börja hitta på själva. Jag tänkte sedan högt kring vart min berättelse skulle utspela sig och vad jag ville berätta om platsen. Sedan ställdes frågan till eleverna igen, vart skulle berättelsen mer kunna utspela sig? Härligt att höra elevernas tankar och att de väljer sina platser grundade på de böcker och filmer vi läst och sett om Alfons. Jag tänker sedan högt kring problemet och vi listar upp alternativ till problem som kan hända i en Alfonssaga och går sedan vidare till lösning och slut. I varje ruta knyter vi en känsla till någon av huvudpersonerna.

När jag skrivit färdigt min fyraruta börjar jag från början och gör meningar av mina stödord. Jag varierar tydligt mina börjor och gör ibland en mening av två stödord för att även variera längden på meningarna. Sedan är det dags för eleverna att få en fyraruta att fylla i tillsammans med sin skrivarkompis. Klassrummet fylls av entusiastiska diskussioner. När rutorna är klara och paren kan berätta muntligt hur deras berättelse är uppbyggd får eleverna börja att måla bilder till sin saga. Inte förrän dagen efter tar vi fram datorerna och förvandlar våra stödord till meningar. Detta först efter att vi repeterat min fyraruta och min berättelse där jag gjort eleverna uppmärksamma på att variera sina meningar genom att börja dem olika och ibland skriva längre meningar med hjälp av två stödord.

Slutligen illustreras berättelsen!

    

Vattnets kretslopp!

Vi har nu jobbat intensivt med vattnets faser och jag tycker eleverna kan dem väldigt bra. De har redan under arbetet med framförallt ånga flera gånger varit inne på att ångan tar sig upp i molnen och sedan regnar ner… Men de kan inte riktigt förklara hur det hela går till. Idag tog vi med hjälp av bilder, film och en gemensam undersökning reda på hur allt detta hänger ihop.

Vi började med en bild på vattnets kretslopp. Jag berättade pekade och förklarade. Hela tiden med begreppen från våra undersökningar i fokus och elevernas tankar och idéer under samtalet som utgångspunkt. Efter detta var eleverna tveksamma… Kan det verkligen var på detta sättet? Kan vattnet ta sig runt såhär. Jag visade då ett litet förenklat kretslopp. Istället för att solen värmde upp vattnet hade jag en vattenkokare till hjälp. Vi hällde upp varmt vatten i en glasburk, detta fick bli vår hav eller sjö. Uppe på glasburken hade jag en behållare med is som fick symbolisera ett moln.

Ångan från det varma vattnet steg upp mot det kalla molnet och samlades där. När temperaturen sjönk hos ångan blev det till vatten uppe i molnet. När det samlats för mycket vatten uppe i molnet och vattnet blev för tungt började vattnet dropp ner igen, det började regna.

Eleverna fick sedan en bild på ett kretslopp och fick skriva egna meningar till bilderna. Nästa lektion ska de få träna på att berätta för varandra hur vattnets kretslopp går till. Detta ska de sedan få presentera i grupp eller enskilt för mig. Detta blir ett annat sätt att återberätta ett händelseförlopp på. Denna gång med en bild som hjälp.

Att närma sig en faktatext!

Det var nu dags att läsa en faktatext om vatten. Vi har jobbat mycket med egna undersökningar, dokumentation av undersökningar, diskussioner och sammanfattningar av vilka resultat vi fått och att kunna återberätta det vi gjort och lärt oss. Detta arbete har gjort att vi känner oss väldigt säkra på vattnets egenskaper och vattnets olika faser.

Jag tycker eleverna skaffat sig gott om förkunskaper och förståelse för begrepp som har med ämnet att göra för att kunna ta sig an en faktatext. Jag ville nu testa en övning från Adrianne Gears bok ”Att läsa faktatexter”. En övning som ger eleverna kunskap och förståelse för hur en faktatext kan se ut och vad man kan förvänta sig att det ska stå i den, men även ett sätt att ta tillvara på elevernas förkunskaper innan man läser texten, allt för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för att förstå texten.

Jag tog därför fram en faktatext där jag plockat bort all text och bara låtit rubriker och bilder finnas kvar. Eleverna fick sedan två och två fundera över vad detta skulle kunna vara för sorts text, och varför de trodde detta. Alla var överens om att det var en faktatext, men argumenten för varför de trodde detta var svårare att formulera även om de hade väldigt goda tankar. De hänvisade till bilderna, att de var på riktigt. Bra! Men tänk om de även dragit parallellen att i en berättelse är bilderna ofta… De hänvisade till rubriken, att den var kort och tillsammans i grupp kunde de även dra parallellen mot en berättande text. I en berättande text hade nog rubriken varit… Underbart!

Nästa steg var att ta en rubrik i taget och titta på bilderna. Vad trodde de att texten under den rubriken tillsammans med bilderna skulle handla om . Eleverna fick diskutera två och två och sedan berätta i grupp. Jag skrev ner elevernas förslag och på så sätt bildade vi en egen faktatext om vatten med de förkunskaper och begrepp vi redan skaffat oss kring vatten. Texten läste vi sedan sakta och lugnt tillsammans.

 

Därefter fick eleverna tillgång till den riktiga texten. Vi läste den högt tillsammans och jämförde med den text vi själva skrivit. Lyckan var stor när vi hamnat nästan rätt och alla kunde vara med i samtalet kring det det som stod i den riktiga texten och knyta samman med vår egen text.

Jag tyckte att lektionen blev väldigt lyckad och tack vare att eleverna fick diskutera och prata mycket i par var de mycket aktiva trots att vi jobbade mycket tillsammans och gick sakta framåt med vår text.

Samma text har vi sedan haft som extrauppgift i form av ett pussel. Bilder och rubrik på bakgrunden och sedan texten som pusselbitar att läsa, förstå och lägga på rätt ställe. Även detta en uppgift att göra tillsammans och diskutera och argumentera kring.

Vattnets faser!

Vi har nu  undersökt vattnets tre olika faser och pratat mycket om på vilka sätt vattnet tar sig mellan de olika faserna. Vi har sett film, skrivit och diskuterat. Jag känner att eleverna behärskar detta bra och ville nu hitta ett sätt för dem att sammanfatta och visa mig vad de kan. I NTA-temat Förändringar finns det tre bilder som jag tyckte kunde vara utgångspunkten för detta.

Alla elever delades in i par. Paren fick samma bild. Våra ord begrepp som vi jobbat med i samband med våra undersökningar kring vatten fanns uppsatta på tavlan. Eleverna fick sedan själva tänka kring vilka begrepp som kunde höra samman med deras bild. De fick sedan i sina par komma överens om vilka begrepp de båda tyckte funkade med bilden. Nästa steg var att sedan själv tänka ut vad man kunde berätta om bilden med begreppen som utgångspunkt. Sedan berättade de för varandra. Slutligen enades de om en berättelse där så mycket fakta som möjligt fanns med.

Sedan komponerade jag grupper med tre elever i varje grupp. I gruppen hade alla elever olika bilder. De fick nu chansen att visa sin bild för de andra i gruppen och berätta för dem vad deras bild handlade om. När de gjort det gav de sina kamrater varsin kopia på sin bild. Nu var alla elever utrustade med alla tre bilder och hade fått höra faktaberättelser med ämnesspecifika begrepp som hörde ihop med bilden.

  

Slutligen kom eleverna tillbaka till sitt utgångspar, den kompisen som man började lektionen ihop med, med samma bild och tränade på sitt lilla framträdande ihop med. Nu rustad med nya bilder och mer info. Uppgiften blev att skriva ner en förklaring till varje bild och få med begreppen från tavlan.

Med hjälp av dessa muntliga övningar innan gick skrivandet lätt. Avslutningsvis fick de klippa och klistra samman sin text så att texten stämde överens med bilden.

 

 

Det är roligt att se hur mycket eleverna klarar av och kan om de bara får rätt förutsättningar att träna och sätta ord på sina tankar innan de blir ombedda att skriva. Bilder som hjälp för muntliga uppgifter är väldigt bra, framförallt för våra nyanlända elever!

Alfonstemat lever vidare!

Sedan sist har vi läst en hel del Alfonsböcker. En del har vi bara läst för upplevelsens skulle, medan vi jobbat mer ingående med andra. Vi har börjat med att jobba med framsidan och titeln på boken och genomfört olika samtalsövningar där vi satt ord på det vi sett och sedan försökt förutspå vad boken kommer handla om. Våra förutsägelser ger eleverna något att lyssna efter då vi läser boken  och är en bra övning för att träna eleverna i att lyssna. När vi sedan läser boken stannar vi ofta och pratar kring bilder, ord och uttryck. När boken är utläst sammanfattar vi den genom att fylla i en fyraruta och sedan muntligt återberätta berättelsen. Lektionen därpå har vi sedan jobbat med att skriva berättelsen på datorn utifrån fyrarutan tillsammans med en skrivarkompis. Vi tränar på detta vis att skriva en berättelse med inledning, händelse och slut. Vi lägger nu i tvåan extra krut på att beskriva huvudpersonen och miljön, men även på att koppla problemet, lösningen och slutet tillbaka till huvudpersonen och hur den känner sig i de olika situationerna.

  

Nästa steg i Alfonstemat blir att hitta på egna berättelser om Alfons.