Kategoriarkiv: NO

Luft!

Vårt första arbetsområde för terminen i no har varit LUFT. Jag valde att lägga detta först på terminen som en uppföljning på temat om vatten och jord som vi hade precis innan sommaren. Arbetsområden som hör ihop och väver samman elevernas kunskaper. Då vi jobbade väldigt intensivt med undersökningar under våren valde jag att även med arbetsområdet LUFT utgå från enkla undersökningar som vi denna gång gjorde gemensamt och samtalade kring. För att fördjupa vårt arbete kring undersökningar lärde vi oss denna vändan att ställa hypoteser. För att eleverna skulle förstå vad en hypotes är tog vi hjälp av vår välkända Spågumma. Spågumman använder vi flitigt när vi försöker förutspå vad vi tror  att en text eller en film kommer handla om. Vi knöt nu ihop denna strategi med vårt no-arbete och försökte förutspå vad vi trodde skulle hända när vi gjorde en undersökning. Samtidigt som vi benämnde vårt jobb med att vi försökte förutspå vårt arbete, nämnde jag och skrev ordet hypotes på tavlan. Även om vi inte lär oss det är vi bekanta med det och några elever har säkert snappat upp det och vet vad det betyder.  Efter undersökningen gick vi tillbaka till våra hypoteser och återkopplade. Vad stämde? Vad stämde inte? Slutligen formulerade vi en slutsats om vad vi fått lära oss av undersökningen. Vi gjorde en undersökning per lektion och slutsatsen som vi drog av undersökningen skrev vi in i vår tankekarta kring luft. Till slut hade vi en tankekarta fylld med lufts egenskaper.

Dessa egenskaper repeterade vi dagligen. Stödorden i tankekartan fick bli till meningar och vi förklarade de undersökningar som lett fram till kunskapen.

Tankekartan använde vi sedan för att skriva en faktatext om luft. Den här gången ritade vi inte några bilder till texten utan  tränade på att infoga en bild.

Utomhusdag!

Då var det äntligen dags för att sparka igång den här bloggen igen efter sommaren…

För några veckor sedan passade jag och mina kollegor på att ta med oss våra elever till skogen för en dag med lektioner utomhus. Det var eleverna i klass 2 och 3 som gick till skogen. Inte så långt från skolan ligger en sjö med en jättefin badstrand omgiven av skog. Där finns möjlighet till att grilla och ha lektioner både inne bland träden, men även på mer öppna platser. Kommer regnet kan man ta skydd i omklädningsrummen.

Vi planerade dagen med fyra stationer och lek medan eleverna väntade på att hamburgarna som vi hade med oss och grillade skulle blir klara.

Vi hade en no-station som handlade om mossor och lavar. En sv-station där vi jobbade med bokstäver och ord. En so-lektion där vi tränade på dagar, månader och året. På min station hade vi matte. Promenaden till och från sjön och leken i väntan på mat räknar vi som dagens idrottspass. Att röra sig i skog och mark tränar såväl motorik som kondition.

På min station hade vi som sagt matte. Jag hade hittat några bra exempel på lektion.se som hade matte och no sammankopplat och utgick ifrån det, men gjorde om det för att passa mig. Eleverna fick först i uppdrag att i grupp och på tid samla olika naturmaterial. När tiden var ute fick de reda på hur mycket poäng de olika naturmaterialen var värda. Deras uppgift blev att räkna ut deras sammanlagda summa.

 

 

Efter detta blev de tilldelade ett diagram där de skulle fylla i hur många de hade hittat av varje sort. Vi pratade om diagrammets uppbyggnad och hur man kan läsa av ett diagram.

Diagrammen sparade vi sedan för att kunna jobba vidare med i klassrummet. Jag kommer koppla ihop diagrammen med såväl svenskalektioner och mattelektioner framöver.

Ny genre!

Under en period har vi jobbat med tema jord på no-lektionerna. Vi lär oss att jord består av tre olika delar: humus, sand och lera. Jord på olika ställen på vårt jordklot är sammansatt på olika sätt beroende på hur mycket av de olika beståndsdelarna som ingår. Vi lär oss om djur som lever i jorden och som hjälper till med att göra ny jord. Vi går tillbaka och repeterar djurs livscyklar, näringskedjor och att läsa och skriva faktatexter om djur som vi jobbade med mycket i ettan. Nu får eleverna chansen att repetera, bredda och fördjupa sina kunskaper kring detta. Vi kommer också plantera frön i olika sorters jordar och se vart växten trivs bäst och varför det är så. I samband med detta repeterar vi vårblommor, växtens delar och funktion och fotosyntesen, även detta saker som vi jobbade intensivt med i ettan och som nu återkommer men i ett annat sammanhang.

I detta arbete har fokus legat på att kunna göra en undersökning, dokumentera den och använda sin dokumentation i samtal. I detta arbetsområde knyts många delar samman, våra kunskaper om djur och växter, om vatten och bondgården (som de läst om på so:n med min kollega), men även olika texttyper så som faktatexter och den återberättande texten. I detta arbetsområde har jag även vävt in en ny genre, den instruerande genren.

Jag började med att vi skulle göra en kompost då vi pratat mycket om daggmasken, gråsuggan och tusenfotingar och deras jobb att bryta ner döda växter och djur till ny näringsrik jord. Vi skrev då en instruktion kring hur vi skulle göra vår kompost.

Jag stolpade egentligen bara upp elevernas tankar och förde sedan in samtalet på att detta är en ny sorts text. Vi pratade om vilket syfte texten har. Jag tycker eleverna börjar bli väldigt duktiga på sådana här typer av samtal och att titta på struktur och form av text. De kunde snabbt se hur en rubrik skulle kunna utformas. Efter samtalet visade jag min genreplansch, som börjar bli överflödiga.

Eleverna söker inte planscherna för att minnas vad vi sagt kring en text, det börjar sitta i deras ryggmärg! Vi har samtalat kring de olika texttyperna så mycket att det börjar sitta!

Några veckor senare är det dags att så frö för att undersöka i vilken jordmån de trivs bäst och se hur växtens rötter utvecklas. Denna gång är det dags för eleverna att få testa att skriva en instruktion själva. Vi varvar skrivandet med samtalsuppgifter. Först får eleverna reda på att vi ska så frön. Deras första fråga att diskutera är vad som behövs när man ska så. De får skriva ner sin lista på datorn. Sedan lyfter vi frågan i helklass och diskuterar och förändrar listorna om vi glömt något. Min nästa fråga är hur man gör när man sår och i vilken ordning man gör det. Paren diskuterar och skriver en ny lista. Precis som förut diskuterar vi sedan i helklass och förändrar våra listor så allt hamnar i rätt ordning. Slutligen sätts en rubrik och instruktionerna skrivs ut.

Vi använder sedan instruktionen för att så våra frö.

Nu väntar vi med spänning på att fröna ska gro så vi får se var fröna trivs bäst, i humus, sand eller lera och på att få undersöka hur rötterna växer!

 

Vattnets kretslopp!

Vi har nu jobbat intensivt med vattnets faser och jag tycker eleverna kan dem väldigt bra. De har redan under arbetet med framförallt ånga flera gånger varit inne på att ångan tar sig upp i molnen och sedan regnar ner… Men de kan inte riktigt förklara hur det hela går till. Idag tog vi med hjälp av bilder, film och en gemensam undersökning reda på hur allt detta hänger ihop.

Vi började med en bild på vattnets kretslopp. Jag berättade pekade och förklarade. Hela tiden med begreppen från våra undersökningar i fokus och elevernas tankar och idéer under samtalet som utgångspunkt. Efter detta var eleverna tveksamma… Kan det verkligen var på detta sättet? Kan vattnet ta sig runt såhär. Jag visade då ett litet förenklat kretslopp. Istället för att solen värmde upp vattnet hade jag en vattenkokare till hjälp. Vi hällde upp varmt vatten i en glasburk, detta fick bli vår hav eller sjö. Uppe på glasburken hade jag en behållare med is som fick symbolisera ett moln.

Ångan från det varma vattnet steg upp mot det kalla molnet och samlades där. När temperaturen sjönk hos ångan blev det till vatten uppe i molnet. När det samlats för mycket vatten uppe i molnet och vattnet blev för tungt började vattnet dropp ner igen, det började regna.

Eleverna fick sedan en bild på ett kretslopp och fick skriva egna meningar till bilderna. Nästa lektion ska de få träna på att berätta för varandra hur vattnets kretslopp går till. Detta ska de sedan få presentera i grupp eller enskilt för mig. Detta blir ett annat sätt att återberätta ett händelseförlopp på. Denna gång med en bild som hjälp.

Att närma sig en faktatext!

Det var nu dags att läsa en faktatext om vatten. Vi har jobbat mycket med egna undersökningar, dokumentation av undersökningar, diskussioner och sammanfattningar av vilka resultat vi fått och att kunna återberätta det vi gjort och lärt oss. Detta arbete har gjort att vi känner oss väldigt säkra på vattnets egenskaper och vattnets olika faser.

Jag tycker eleverna skaffat sig gott om förkunskaper och förståelse för begrepp som har med ämnet att göra för att kunna ta sig an en faktatext. Jag ville nu testa en övning från Adrianne Gears bok ”Att läsa faktatexter”. En övning som ger eleverna kunskap och förståelse för hur en faktatext kan se ut och vad man kan förvänta sig att det ska stå i den, men även ett sätt att ta tillvara på elevernas förkunskaper innan man läser texten, allt för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för att förstå texten.

Jag tog därför fram en faktatext där jag plockat bort all text och bara låtit rubriker och bilder finnas kvar. Eleverna fick sedan två och två fundera över vad detta skulle kunna vara för sorts text, och varför de trodde detta. Alla var överens om att det var en faktatext, men argumenten för varför de trodde detta var svårare att formulera även om de hade väldigt goda tankar. De hänvisade till bilderna, att de var på riktigt. Bra! Men tänk om de även dragit parallellen att i en berättelse är bilderna ofta… De hänvisade till rubriken, att den var kort och tillsammans i grupp kunde de även dra parallellen mot en berättande text. I en berättande text hade nog rubriken varit… Underbart!

Nästa steg var att ta en rubrik i taget och titta på bilderna. Vad trodde de att texten under den rubriken tillsammans med bilderna skulle handla om . Eleverna fick diskutera två och två och sedan berätta i grupp. Jag skrev ner elevernas förslag och på så sätt bildade vi en egen faktatext om vatten med de förkunskaper och begrepp vi redan skaffat oss kring vatten. Texten läste vi sedan sakta och lugnt tillsammans.

 

Därefter fick eleverna tillgång till den riktiga texten. Vi läste den högt tillsammans och jämförde med den text vi själva skrivit. Lyckan var stor när vi hamnat nästan rätt och alla kunde vara med i samtalet kring det det som stod i den riktiga texten och knyta samman med vår egen text.

Jag tyckte att lektionen blev väldigt lyckad och tack vare att eleverna fick diskutera och prata mycket i par var de mycket aktiva trots att vi jobbade mycket tillsammans och gick sakta framåt med vår text.

Samma text har vi sedan haft som extrauppgift i form av ett pussel. Bilder och rubrik på bakgrunden och sedan texten som pusselbitar att läsa, förstå och lägga på rätt ställe. Även detta en uppgift att göra tillsammans och diskutera och argumentera kring.

Vattnets faser!

Vi har nu  undersökt vattnets tre olika faser och pratat mycket om på vilka sätt vattnet tar sig mellan de olika faserna. Vi har sett film, skrivit och diskuterat. Jag känner att eleverna behärskar detta bra och ville nu hitta ett sätt för dem att sammanfatta och visa mig vad de kan. I NTA-temat Förändringar finns det tre bilder som jag tyckte kunde vara utgångspunkten för detta.

Alla elever delades in i par. Paren fick samma bild. Våra ord begrepp som vi jobbat med i samband med våra undersökningar kring vatten fanns uppsatta på tavlan. Eleverna fick sedan själva tänka kring vilka begrepp som kunde höra samman med deras bild. De fick sedan i sina par komma överens om vilka begrepp de båda tyckte funkade med bilden. Nästa steg var att sedan själv tänka ut vad man kunde berätta om bilden med begreppen som utgångspunkt. Sedan berättade de för varandra. Slutligen enades de om en berättelse där så mycket fakta som möjligt fanns med.

Sedan komponerade jag grupper med tre elever i varje grupp. I gruppen hade alla elever olika bilder. De fick nu chansen att visa sin bild för de andra i gruppen och berätta för dem vad deras bild handlade om. När de gjort det gav de sina kamrater varsin kopia på sin bild. Nu var alla elever utrustade med alla tre bilder och hade fått höra faktaberättelser med ämnesspecifika begrepp som hörde ihop med bilden.

  

Slutligen kom eleverna tillbaka till sitt utgångspar, den kompisen som man började lektionen ihop med, med samma bild och tränade på sitt lilla framträdande ihop med. Nu rustad med nya bilder och mer info. Uppgiften blev att skriva ner en förklaring till varje bild och få med begreppen från tavlan.

Med hjälp av dessa muntliga övningar innan gick skrivandet lätt. Avslutningsvis fick de klippa och klistra samman sin text så att texten stämde överens med bilden.

 

 

Det är roligt att se hur mycket eleverna klarar av och kan om de bara får rätt förutsättningar att träna och sätta ord på sina tankar innan de blir ombedda att skriva. Bilder som hjälp för muntliga uppgifter är väldigt bra, framförallt för våra nyanlända elever!

Ny undersökning om vattnets olika faser!

Ledorden i vårt arbete om vatten är: undersökning, dokumentation och återberätta. Det är dessa tre saker jag vill att eleverna ska få många tillfällen att träna på samtidigt som vi samlar på oss kunskaper om vatten.

För några dagar sedan gjorde vi en ny undersökning om vatten. Vi har tidigare undersökt vattnets egenskaper och prata om hur man kan frysa vatten till is genom att sänka vattnets temperatur ner till 0 grader eller mindre. Lektionens undersökning skulle nu handla om vad som händer om man höjer vattnets temperatur. Vi försökte först förutspå vad vi trodde skulle hände och alla var med på noterna att vattnet skulle börja koka. Vid vilken temperatur detta skulle ske var däremot inte självklart. Vi hade förslag på allt från 30 grader upp till 200. Någon hade även koll på att det skulle börja ”ryka” om vattnet, men vad det var för rök var däremot inte heller självklart…

 

Vi började med att sätta en gryta vatten på en platta och satte i några olika termometrar. Vi följde sedan vad som hände. Vid 30 grader kokade INTE vattnet och vi fick fundera över hur varmt vatten man brukade ha i duschen och om det var kokande vatten. Vi fick fortsätta väntan. När ”röken” vällde upp ur grytan var besvikelsen stor att det inte kokade än.. Men vid 100 grader var lyckan stor, för under resans gång hade många sållat sig till gänget som trodde att det var på just 100 grader som vattnet kokade.

 

Vi hällde sedan upp det varma vattnet i små muggar och varje par tilldelades en mugg med varmt vatten och en mugg med kallt vatten. Över muggarna ställdes nya muggar. Vad skulle hända? Vi undersökte vad som hände i muggen över det varma vattnet där röken hade stängts in. Spännande att röken förvandlades till vatten igen. I samtalet förde jag in ordet ånga och gas.

Efteråt ritade vi upp vattnets alla faser på tavlan och pratade om att vattnet kan ”förvandlas” mellan dessa tre faser och att allt handlar om vilken temperatur vattnet har. Detta kommer bli våran begreppsvägg som vi kommer jobba mycket med framöver.

Lektionen efter fick eleverna sedan med sina dokumentationer framför sig muntligt återberätta vad de hade gjort förra lektionen. Vi jobbade sedan precis som förra gången när de skrev sin återberättade text om undersökningen. Denna gången kände de igen arbetssättet och grupperna behövde inte vänta in varandra utan kunde gå från att skriva den första delen av texten till att själva klippa tidsord och bilder, lägga i rätt ordning och skriva händelseförloppet för att sedan skriva en avslutning.

 

Nästa gång kommer vi fått in än mer rutin i detta.

Att återberätta en undersökning!

Idag ville jag att eleverna skulle träna på att återberätta. Ämnet för återberättandet skulle vara vår undersökning om vatten vi gjort de två tidigare NO-lektionerna. Jag ville att eleverna skulle återberätta såväl muntligt som skriftligt.

Vi började med att repetera vad en återberättande text är och vilka tre delar som finns i den, orientering, händelser och avslutning. Vi läste en återberättande text som vi jobbat mycket med i ettan för att minnas hur en återberättande text kunde låta. Jag upplever att den återberättande texten är den genre som mina elever har allra svårast med. Men jag hävdar också att den känns väldigt viktig i arbetet med att lära barn berätta vardagliga händelser så att andra förstår. I en återberättande text lär sig eleverna att berätta saker i rätt ordning och använda sig av olika tidsord, något de kommer ha nytta av även då de ska återberätta och berätta muntligt. Jag tycker därför det är viktigt att börja träna på denna typ av text redan i ettan, men med mycket vägledning och stöttning.

Idag började vi med orienteringen. Tillsammans skrev vi upp stödord på tavlan och jag tänkte högt och visade på så vis för eleverna hur jag använde mig av stödorden för att formulera berättande meningar. Två och två fick eleverna sedan träna på att muntligt göra om stödorden till meningar. Sedan fick de datorer och skrev ner sina meningar där. I väntan på att alla skulle bli klara fick de ta extrauppgifter i form av mandala eller välskrivning.

Nästa steg var att skriva ner händelserna i rätt ordning. Eleverna fick olika tidsord och bilder som jag tagit under undersöknngstillfällena. Jag visade hur jag la några bilder i rätt ordning och kopplade ihop dem med tidsorden. Eleverna fick sedan göra detsamma två och två. När alla var klara visade jag hur jag använde mig av tidsorden och bilderna för att formulera meningar kring det vi gjort. Det kunde blir flera meningar för varje bild. Eleverna fick sedan göra detsamma. När de var klara tog de fram datorn igen och skrev ner sina meningar fortfarande med bilderna och tidsorden framför sig.

Avslutningsvis fick de skriva vad de tyckte om att genomföra undersökningen och eventuellt vad de lärt sig och sätta en rubrik på texten.

 

En återberättande text tar lång tid att skriva och många elever upplever det jobbigt, men är väldigt nöjda då de är färdiga! Vi kommer att skriva fler sådana här texter i detta arbetsområde och jag hoppas det kommer gå lättare och lättare för varje lektion.