Kategoriarkiv: NO

Att skriva faktatext!

Vi har nu tittat på bilder av älgar, lärt oss nya ord och begrepp som hör till älgen, vi har läst  faktatext och plockat ut nyckelord, vi har sett film och bekantat oss med sexfältaren. Vi är nu framme vid skrivandet!

Redan förra lektionen förberedde vi detta genom att gå från ord till mening muntligt. Vi låter talet bli en bro över till skrivandet.

Jag har även idag sexfältaren uppsatt på tavlan och börjar med att ännu en gång moddelera hur man går från ord till mening, att varieta början av meningen och ibland ta två stödord i en längre mening. Med allt detta i bagaget får eleverna sätta sig i par vid datorerna och skriva sin faktatext. Och vilka texter det blev! På olika nivå, såklart, men alla har gjort sitt bästa!

Slutligen målar alla en bild till sin text!

  

Nyckelord, film och sexfältare!

När vi börjar lektionen idag har jag alla ord från gårdagen skrivna på skyltar på tavlan. Vi repeterar genom att minnas vad orden betyder och hur de hör samman.

Efter detta ser vi en film om älgen. Vi har nu massor med ord och begrepp i bagaget och eleverna har förförståelse för vad de ska lära sig om älgen. Det hoppas jag på ska göra att de kan lyssna och lära sig ännu bättre från filmen. Eleverna får ett uppdrag att lyssna och se om de får lära sig nått nytt om älgens utseende, föda osv som vi kan skriva till bland våra stödord. Eller om de faktiskt lär sig något helt annat som de tycker är spännande.

När filmen är slut återgår vi till våra nyckelord och fyller på med förslag som man senare ska kunna krydda sin egen text med. Jag ritar sedan en ram runt orden och vips har en sexfältare växt fram.

Vi pratar om skillnaden mellan sexfältare och faktatext och fyrfätare och berättelser. Vi pratar även om likheter: att de är ett stöd för skrivandet, att man går från ord till mening.

Det sista vi gör denna lektion är att jag modellerar hur jag går från ord till mening, muntligt. Jag visar hur jag varierar början sv meningen och att jag iblamd tar två stödord och på det sättet får ihop en längre mening. Tillsist får eleverna öva på detta två och två.

Att läsa en faktatext!

Vi börjar lektionen med att repetera tankekarta från gårdagen. Vad kunde vi om älgen redan?

Vi pratar sedan om vad det är man vill veta när man läser en faktatext. Barnen kommer med många förslag, vad det är för slags djur, hur den ser ut, vad den äter, hur den bor, fiender osv. Jag introducerar nya begrepp för dem under samtalet: klassificering, utseende, föda och livscykel. Vi tittar sedan på tankekartan och ser om vi redan pratat om detta under gårdagen. Vissa saker har vi ju med!

Jag tycker nu att jag förberett eleverna på vad de kommer möta i faktatexten och tar upp den på storbild. Vi läser den sakta och stryker under om vi upptäcker något som handlar om utseende, föda eller liknande.

Detta är ett första steg mot att så småningom kunna läsa och förstå en faktatext på egen hand. Att kunna plocka ut nyckelord och skriva en egen faktatext.

Beskrivande genre!

Denna vecka tar vi en paus från Diamantjakten och ska istället jobba med faktatext, att läsa, förstå och skriva.

Första lektionen utgick vi från en bild på en älg. Nu gällde det att väcka elevernas ordförråd och förförståelse. Vad kan vi redan om älgen? Elevernas kunskaper blev till en tankekarta med stödorden.

Stödorden gjorde jag sedan muntligt om till meningar. Samma sak fick sedan eleverna göra två och två.

Slutligen plockades datorerna fram och eleverna fick i par skriva en text om det de redan kunde om älgen.

  

Luft!

Vårt första arbetsområde för terminen i no har varit LUFT. Jag valde att lägga detta först på terminen som en uppföljning på temat om vatten och jord som vi hade precis innan sommaren. Arbetsområden som hör ihop och väver samman elevernas kunskaper. Då vi jobbade väldigt intensivt med undersökningar under våren valde jag att även med arbetsområdet LUFT utgå från enkla undersökningar som vi denna gång gjorde gemensamt och samtalade kring. För att fördjupa vårt arbete kring undersökningar lärde vi oss denna vändan att ställa hypoteser. För att eleverna skulle förstå vad en hypotes är tog vi hjälp av vår välkända Spågumma. Spågumman använder vi flitigt när vi försöker förutspå vad vi tror  att en text eller en film kommer handla om. Vi knöt nu ihop denna strategi med vårt no-arbete och försökte förutspå vad vi trodde skulle hända när vi gjorde en undersökning. Samtidigt som vi benämnde vårt jobb med att vi försökte förutspå vårt arbete, nämnde jag och skrev ordet hypotes på tavlan. Även om vi inte lär oss det är vi bekanta med det och några elever har säkert snappat upp det och vet vad det betyder.  Efter undersökningen gick vi tillbaka till våra hypoteser och återkopplade. Vad stämde? Vad stämde inte? Slutligen formulerade vi en slutsats om vad vi fått lära oss av undersökningen. Vi gjorde en undersökning per lektion och slutsatsen som vi drog av undersökningen skrev vi in i vår tankekarta kring luft. Till slut hade vi en tankekarta fylld med lufts egenskaper.

Dessa egenskaper repeterade vi dagligen. Stödorden i tankekartan fick bli till meningar och vi förklarade de undersökningar som lett fram till kunskapen.

Tankekartan använde vi sedan för att skriva en faktatext om luft. Den här gången ritade vi inte några bilder till texten utan  tränade på att infoga en bild.

Utomhusdag!

Då var det äntligen dags för att sparka igång den här bloggen igen efter sommaren…

För några veckor sedan passade jag och mina kollegor på att ta med oss våra elever till skogen för en dag med lektioner utomhus. Det var eleverna i klass 2 och 3 som gick till skogen. Inte så långt från skolan ligger en sjö med en jättefin badstrand omgiven av skog. Där finns möjlighet till att grilla och ha lektioner både inne bland träden, men även på mer öppna platser. Kommer regnet kan man ta skydd i omklädningsrummen.

Vi planerade dagen med fyra stationer och lek medan eleverna väntade på att hamburgarna som vi hade med oss och grillade skulle blir klara.

Vi hade en no-station som handlade om mossor och lavar. En sv-station där vi jobbade med bokstäver och ord. En so-lektion där vi tränade på dagar, månader och året. På min station hade vi matte. Promenaden till och från sjön och leken i väntan på mat räknar vi som dagens idrottspass. Att röra sig i skog och mark tränar såväl motorik som kondition.

På min station hade vi som sagt matte. Jag hade hittat några bra exempel på lektion.se som hade matte och no sammankopplat och utgick ifrån det, men gjorde om det för att passa mig. Eleverna fick först i uppdrag att i grupp och på tid samla olika naturmaterial. När tiden var ute fick de reda på hur mycket poäng de olika naturmaterialen var värda. Deras uppgift blev att räkna ut deras sammanlagda summa.

 

 

Efter detta blev de tilldelade ett diagram där de skulle fylla i hur många de hade hittat av varje sort. Vi pratade om diagrammets uppbyggnad och hur man kan läsa av ett diagram.

Diagrammen sparade vi sedan för att kunna jobba vidare med i klassrummet. Jag kommer koppla ihop diagrammen med såväl svenskalektioner och mattelektioner framöver.

Ny genre!

Under en period har vi jobbat med tema jord på no-lektionerna. Vi lär oss att jord består av tre olika delar: humus, sand och lera. Jord på olika ställen på vårt jordklot är sammansatt på olika sätt beroende på hur mycket av de olika beståndsdelarna som ingår. Vi lär oss om djur som lever i jorden och som hjälper till med att göra ny jord. Vi går tillbaka och repeterar djurs livscyklar, näringskedjor och att läsa och skriva faktatexter om djur som vi jobbade med mycket i ettan. Nu får eleverna chansen att repetera, bredda och fördjupa sina kunskaper kring detta. Vi kommer också plantera frön i olika sorters jordar och se vart växten trivs bäst och varför det är så. I samband med detta repeterar vi vårblommor, växtens delar och funktion och fotosyntesen, även detta saker som vi jobbade intensivt med i ettan och som nu återkommer men i ett annat sammanhang.

I detta arbete har fokus legat på att kunna göra en undersökning, dokumentera den och använda sin dokumentation i samtal. I detta arbetsområde knyts många delar samman, våra kunskaper om djur och växter, om vatten och bondgården (som de läst om på so:n med min kollega), men även olika texttyper så som faktatexter och den återberättande texten. I detta arbetsområde har jag även vävt in en ny genre, den instruerande genren.

Jag började med att vi skulle göra en kompost då vi pratat mycket om daggmasken, gråsuggan och tusenfotingar och deras jobb att bryta ner döda växter och djur till ny näringsrik jord. Vi skrev då en instruktion kring hur vi skulle göra vår kompost.

Jag stolpade egentligen bara upp elevernas tankar och förde sedan in samtalet på att detta är en ny sorts text. Vi pratade om vilket syfte texten har. Jag tycker eleverna börjar bli väldigt duktiga på sådana här typer av samtal och att titta på struktur och form av text. De kunde snabbt se hur en rubrik skulle kunna utformas. Efter samtalet visade jag min genreplansch, som börjar bli överflödiga.

Eleverna söker inte planscherna för att minnas vad vi sagt kring en text, det börjar sitta i deras ryggmärg! Vi har samtalat kring de olika texttyperna så mycket att det börjar sitta!

Några veckor senare är det dags att så frö för att undersöka i vilken jordmån de trivs bäst och se hur växtens rötter utvecklas. Denna gång är det dags för eleverna att få testa att skriva en instruktion själva. Vi varvar skrivandet med samtalsuppgifter. Först får eleverna reda på att vi ska så frön. Deras första fråga att diskutera är vad som behövs när man ska så. De får skriva ner sin lista på datorn. Sedan lyfter vi frågan i helklass och diskuterar och förändrar listorna om vi glömt något. Min nästa fråga är hur man gör när man sår och i vilken ordning man gör det. Paren diskuterar och skriver en ny lista. Precis som förut diskuterar vi sedan i helklass och förändrar våra listor så allt hamnar i rätt ordning. Slutligen sätts en rubrik och instruktionerna skrivs ut.

Vi använder sedan instruktionen för att så våra frö.

Nu väntar vi med spänning på att fröna ska gro så vi får se var fröna trivs bäst, i humus, sand eller lera och på att få undersöka hur rötterna växer!