Vi skriver egna berättelser om Alfons!

Den här veckan var det dags att låta vårt Alfonstema ta sig vidare till en ny nivå. Vi har nu snurrat runt i lyssna – samtala – återberättafasen ett tag och vi börjar känna oss förtrogna med de nya utmaningarna i berättelseskrivandet, nämligen att beskriva huvudpersonerna och platsen där berättelsen utspelar sig och att knyta problemet, lösningen och slutet till känslor hos huvudpersonen.

Nu är det dags att gå ifrån återberättandet och försöka sig på dessa utmaningar i ett eget skrivande. Berättelsen ska handla om Alfons och vi skriver två och två för att ha någon att bolla sina ideer med.

För att ge eleverna en modell att följa och sätta igång deras kreativitet började jag med att tänka högt kring en fyraruta och samla elevernas idéer på tavlan.

Jag tänkte högt kring vilka huvudpersonen jag ville ha med i min Alfonsberättelse och vad jag ville berätta om dem. Samtidigt skrev jag stödord på tavlan. Innan jag gick vidare till vart min berättesle skulle utspela sig ställde jag frågan till eleverna vilka andra huvudpersoner man skulle kunna tänka sig i berättelsen. Förslagen listade jag upp på tavlan. För de elever som har svårt med fantasin kommer det finnas gott om hjälp på tavlan när de väl ska få börja hitta på själva. Jag tänkte sedan högt kring vart min berättelse skulle utspela sig och vad jag ville berätta om platsen. Sedan ställdes frågan till eleverna igen, vart skulle berättelsen mer kunna utspela sig? Härligt att höra elevernas tankar och att de väljer sina platser grundade på de böcker och filmer vi läst och sett om Alfons. Jag tänker sedan högt kring problemet och vi listar upp alternativ till problem som kan hända i en Alfonssaga och går sedan vidare till lösning och slut. I varje ruta knyter vi en känsla till någon av huvudpersonerna.

När jag skrivit färdigt min fyraruta börjar jag från början och gör meningar av mina stödord. Jag varierar tydligt mina börjor och gör ibland en mening av två stödord för att även variera längden på meningarna. Sedan är det dags för eleverna att få en fyraruta att fylla i tillsammans med sin skrivarkompis. Klassrummet fylls av entusiastiska diskussioner. När rutorna är klara och paren kan berätta muntligt hur deras berättelse är uppbyggd får eleverna börja att måla bilder till sin saga. Inte förrän dagen efter tar vi fram datorerna och förvandlar våra stödord till meningar. Detta först efter att vi repeterat min fyraruta och min berättelse där jag gjort eleverna uppmärksamma på att variera sina meningar genom att börja dem olika och ibland skriva längre meningar med hjälp av två stödord.

Slutligen illustreras berättelsen!

    

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *