Vårt arbete om våren – cirkelmodellen!

Jag tänker mig att mitt arbete om våren följer cirkelmodellen.

image

(Bilden är tagen från Anna Kayas film om cirkelmodellen)

Fas 1: bygga upp kunskap om våren gjorde vi när vi jobbade med Vi sorterar ord, Vi lär oss mer om våren, Våra ord blir till meningar som blir till en text och Vårblommor.

Fas 2 :studera texter inom genren för att få förebilder gjorde vi igår. Vi har tidigare jobbat med beskrivande texter och känner oss bekanta med detta. Vi har tidigare mest läst och skrivit faktatexter om djur. Nu var det dags att läsa en text om en vårblomma. För att samla ihop stödord från vår faktatext och även för förståelse för vilka delar i en text som är viktiga, använder vi oss av vår sexfältare.

Vi började lektionen med att repetera vad en faktatext är och repetera sexfältaren.  Vi plockade sedan fram en sexfältare som vi använt innan du vi jobbat med djur. Vi gick sakta igenom de sex fälten och diskuterade hur vi skulle göra om den för att passa en växt istället. Första rutan handlar om klassificering. Vilket slags djur är det? Någon tyckte att det nästan gick att använda, vi behövde bara ändra djur till växt, vilken slags växt är det? Nästa ruta handlade om utseende. Hur ser djuret ut? Även här var det lätt. Vi ändrade till hur ser växten ut? Nästa ruta handlade om var djuret bor. Nu blev det knepigare. En blomma bor ju inte någonstans. Men tillsammans kan vi mer! Någon kommer snart på att vi kan skriva om var blomman växer! Vi har tidigare pratat om att en del blommor växer i diken, längs husväggar, i trädgårdar eller i skogen. Så vi ändrar frågan till var växer växten? Nästa ruta handlar om föda, vad äter djuret? En växt äter ju inte, men den behöver ju vissa saker för att kunna leva. Så vi gör om frågan till : vad behöver växten för att kunna leva? Svaret på den frågan blir inte unikt för varje växt och kommer antagligen inte gå att hitta i faktatexterna, men är ändå en viktig kunskap om just växter och kan därför vara med ändå tycker vi!  Näst sista rutan handlar om livscykeln. Hur och när får djuret ungar? Växter får inte ungar, men det kan ändå bli nya växter, hur går det till? Det får bli fokus i den rutan. Till sist har vi en ruta som kort och gott finns för att skriva in övrig info om djuret och det passar lika bra på växten! Vi har fått ihop en sexfältare som passar för växter!

Efter detta arbete är alla med på vad det är vi ska leta efter när vi läser vår faktatext. Jag tar upp en faktatext med hjälp av dokumentkameran så vi kan läsa och bearbeta tillsammans. Jag leder och styr samtalet så jag skapar en mall för hur eleverna ska göra när de ska göra detta på egen hand i  sina skrivarpar.

Vi tittar först på bilderna och pratar om dem. Vad ser vi? Prata två och två. Jag kan lyssna, iaktta aktiviteten hos eleverna, smyga iväg och hjälpa par igång som behöver mer stöttning. Alla får talutrymme. Sedan pratar vi i helgrupp, vad såg ni i paren? Vi tittar närmare på bilden av blomman. Beskriv den! Färg, form, delar! Två och två igen, sedan alla. Efter att bara ha tittar på bilderna tar vi fram sexfältaren. Vilka rutor kan vi fylla i? Utseendet på blomman!

Vi läser sedan texten sakta och lugnt. Stannar vid svåra ord och reder ut begrepp. Eleverna får sedan läsa texten själva och två och två, flera gånger tills de känner att det flyter. Vi tar sedan fram sexfältaren igen och fyller i den tillsammans. Vi har nu samlat ihop stödord från texten i vår sexfältare.

Det är nu dags för fas 3: skriva en gemensam text. Detta kan man med fördel vänta med till en annan lektion då eleverna hunnit glömma modelltexten och man kan börja med att repetera sexfältaren, men den här gången fick det bli samma lektion för oss. Vi lägger undan texten och tar fram ett nytt Worddokument. Med hjälp av sexfältaren och stödorden där skriver vi egna meningar om blomman. Jag leder samtalet, men lyssnar på elevernas förslag på vad vi ska skriva. Tillsammans hittar vi på korrekta faktameningar som jag skriver ner. Jag gör eleverna uppmärksamma på att vi inte kan börja alla meningar lika. Då blir texten jobbig att läsa. Efter att ha börjat två meningar lika behöver vi börja på ett annat sätt. Detta kommer inte alla elever kunna ta till sig och omvandla när de själva sitter vid datorn och skriver sina texter, men för dem som tycker det går lätt att skriva meningar efter stödord får en extra utmaning och kan ta sin text ett steg längre. Jag visar också att man ibland kan ta två olika stödord och skriva ihop till en längre mening för att även så skapa variation i texten och lära oss bilda längre meningar. Ex så har vi skrivit stödorden vit blomma och gröna blad i rutan för växtens utseende. Istället för att skriva: Snödroppen har en vit blomma. Snödroppens blad är gröna. Gör vi om det till en lång mening som blir: Snödroppen har en vit blomma och gröna blad. Även detta kommer bli en utmaning för de som tycker det går lätt att skriva. På detta sätt blir textskapandet individanpassat och alla elever vet vad som är nästa steg i deras skrivutveckling, även om inte alla är redo att ta det steget än.

När texten är klar skriver vi ut den och alla får rita blomman så lik verkligheten de kan. Vi återgår till begreppen om växtens delar och jag vill att blomma, stjälk, blad och rot ska finnas med på bilden.

Nästa lektion är det dags för fas 4: skriva en individuell text. Jag har tidigare sagt och står fast vid att vi i ettan skriver våra texter två och två i våra skrivarpar och inte individuellt i fas 4. Tillsammans klarar vi mer och att skriva tillsammans med någon skapar samtal kring bokstavsljud, ord, meningar, ämnesspecifika ord och begrepp. Vi tränar på att samarbeta och att komma överens.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *