Sagor – med cirkelmodellen som grund!

Nu börjar vårt arbete med sagor lida mot sitt slut och jag tänkte skriva ihop en liten sammanfattning om hur mina tankar gått när jag planerade upp det här arbetet.

Jag har tagit min utgångspunkt i cirkelmodellen som ni kan se här nedan, även om ni kommer märka att jag frångår den lite.

image

Bilden är tagen från Anna Kayas film kring cirkelmodellen som jag länkat till i tidigare inlägg. Bilden kommer återkomma på fler ställen i inlägget.

Tanken är att bygga upp kunskap om ämnesområdet, studera texter för att få förebilder, skriva gemensamt och sedan få skriva själv. Det är i de två sista delarna jag inte riktigt följer mönstret.

Vi började temat med att introducera den nya genren – sagor. Vi pratade om vilka sagor de tyckte om och varför. När läser man sagor? Hur känns det att läsa sagor? Varför läser man sagor? Jag visade vår genreplansch där en fyrfältare fanns med.

image

Jag berättade att alla sagor har en inledning där man berättar vem sagan kommer handla om – huvudpersonen, och var sagan kommer utspela sig. Att det uppstår ett problem som man sedan löser och slutligen ett slut, som ofta är lyckligt. Eftersom vi jobbat med den beskrivande genren under hösten och arbetat med en sexfältare visste elevern redan innan lite vad det handlade om. Vi kom in på likheter mellan dessa två genre och någon vilel ha klart för sig vad som skilde dem åt. Vi fick gå och titta på den planschen också och tillslut hade tankarna klarnat. Detta var steg 1 i cirkelmodellen och vi återkommer till pratet om genre och sagans olika delar varje lektion under hela arbetsområdet för att befästa detta.

Andra steget i cirkelmodellen är att studera texter inom  genren för att få förebilder.

image

Vi började temat med att läsa en väldigt enkel bok om Max. När vi läste boken jobbade vi med läxfixarna för att förstå innehållet på bästa sätt. Vi var spågummor innan vi började läsa boken, men även under läsningens gång. Vi var detektiver och redde ut svåra ord, men även reportrar och ställde frågor på texten. Avslutningsvis använde vi fyrfältaren för att sammanfatta vad vi läst och hitta alla delarna i boken. Vad var inledningen? Vad var problemet, lösningen och slutet?

 image

Nästa lektion tog vi fram fyrfältaren och repeterade sagans olika delar och vad det hade varit i just denna saga. Vi läste våra stödord och tillsammans pratade vi om hur man kan göra om stödord till meningar. Ibland behövde det bli två meningar i en ruta, men oftast räckte det med en. Vi återberättade sagan först tillsammans och sedan gjorde jag det igen för att det skulle bli extra tydligt. Sedan var det elevernas tur att sätta sig vid datorerna och återberätta sagan. Det vi tränade på nu var att förvandla stödorden till meningar och få en röd tråd i sagan med hjälp av fyrfältaren. Eleverna är vana vid att jobba i par vid datorn då vi jobbar med ASL. De börjar alltid med att planera vad de ska skriva. I detta fallet blev det att bestämma sina 4-5 meningar de skulle skriva. Sedan säger en av eleverna en mening och den andra skriver. Tillsammans hjälps de åt med meningsbyggnad och stavning, stor bokstav och punkt. Ett arbetssätt som de är väl förtrogna med och som sätter samtal och språk i fokus. När sagan var återberättad skrevs den ut och illustrerades. Fyra bilder, en för varje del av sagan. Sedan klipptes det och klistrades och en bok blev till. Böckerna fick de sedan läsa upp och visa i små grupper.

Detta arbete gjordes om med flera böcker om Max. I arbetet bekantar vi oss med sagor och lär oss hitta sagans olika delar. Vi lär oss fylla i en fyrfältare och återberätta sagan med hjälp av fyrfältaren, göra om stödord till meningar. Min tanke är att vi har full förförståelse för sagan då vi läst den i sin helhet innan. Det vi tränar på är att hitta delarna och att fylla i fyrfältaren och få ihop sagan igen i en egen text. Vi gör alltingen tillsammans, läser, letar, skriver stödord i fyrfältaren och återberättar sagan. När eleverna sedan sätts vid datorerna har de fått tillräckligt med förförståelse för uppgiften för att kunna skriva sagan utan problem.

För att få ytterligare modeller för hur man skriver en saga har vi också sett några avsnitt av Sagomattan från svtplay.se.

image

Nästa steg, steg 3 i cirkelmodellen, är att skriva en saga tillsammans.

image

Vi har nu många sagor om Max med oss i ryggsäcken tillsammans med avsnitt från Sagomattan. Vi har blivit säkra på sagans delar och fyrfältaren.

Jag sätter upp en tom fyrfältare på tavlan. Jag berättar att jag nu ska skriva en egen saga om Max. Jag fyller i huvudperson och var sagan ska utspela sig, jag väljer i affären. Problemet blir att Max inte når något han vill ha i affären, mamma kommer och lyfter upp honom så han når, det blir lösningen. Sagan slutar med att Max får bära sin sak genom affären och är glad att han fick det han ville ha.

Samtidigt som jag berättar hur jag tänker fyller jag i fyrfältaren med stödord. Eleverna är med i samtalet och kommer med ideer och funderingar. Slutligen gör vi om stödorden till meningar och jag skriver meningarna på datorn som eleverna ser på smartboarden. Tillsammans hittar vi på ett namn till sagan.

Eleverna får ut fyrfältare som de ska fylla i tillsammans med en kompis. Det enda som jag styr över är huvudpersonen. Allas sagor måste handla om Max.

image

Vi är nu vana vid att jobba med fyrfältaren. Vi kan sagans fyra delar och att skriva stödord. Tillsammans med en kompis kommer man på en saga och fyrfältaren blir klar. Vi är vana vid att göra om stödord till meningar, det nya är att vi inte har en färdig saga i bakhuvudet, utan nu är det vår egen fantasi om Max som ska stå i fokus. Samma procedur som tidigare, med skrivarpar och planering. Skriva, skriva ut, rita, klippa och klistra, läsa upp och visa. I det här steget skrev vi en modell tillsammans, men även en i våra skrivarpar. Att ha Max som huvudperson gör oss trygga, sådana sagor har vi läst många, vi vet hur de är uppbyggda.

Sista steget i cirkelmodellen är att skriva en individuell text.

image

Även här gör vi lite annorlunda. Eleverna går bara i ettan och jag känner inte att de måste skriva ensamma än, jag har gott om tid i tvåan och trean att se vad de klarar av på egen hand. Vi fortsätter att skriva i par. Men för att ta det hela ett steg längre och känna att vi flyger lite på egen hand släpper vi sagorna om Max nu. Uppgiften för eleverna är att skriva en saga i sitt skrivarpar, med hjälp av en fyrfältare, om sina fantasifigurer vi gjorde i lera innan jul när vi jobbade med bokstaven F.

Även denna gången moddelerar jag på tavlan när jag fyller i en fyrfältare. Jag och min kollega har varsin fantasifigur som ska vara huvudperson i sagan. Framför barnen kommer vi överens om var sagan ska utspela sig, ett problem, en lösning och ett slut. Vi gör om stödorden till meningar och jag läser upp sagan en gång till för att göra det hela än mer tydligt.

Sedan är det dags för barnen att fylla i fyrfältare och skriva på datorerna. Vi är nu förtrogna med genren, vi kan fylla i fyrfältare, göra om stödord till meningar, få en röd tråd i vår saga. Vi behöver inte lägga energi på dessa delar, vi kan dem, fokus kan helt och hållet ligga på att få till ett bra innehåll.

När sagan är klar gör vi inte fyra olika bilder längre, utan en stor som visar var sagan utspelar sig. Rekvisita tillverkas till resten av sagan och vi tar fyra kort på fantasifigurerna framför sin kuliss. Sagan ska bli film.

Och det är har vi befinner oss nu. Korten ligger redo i ipaden. Efter sportlovet ska sagorna läsas upp och spelas in. Sedan blir det filmtime!

Vi lämnar sagorna som ett arbetsområde nu, men det kommer tillbaka fler tillfällen under terminen att skriva sagor, i andra arbetsområden. Då kommer vi få öva på fas fyra fler gånger! Så tänkte jag runt sagor, med cirkelmodellen som grund.

2 reaktion på “Sagor – med cirkelmodellen som grund!”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *