När vi nu jobbat med älgen under ett par veckor tog jag tillfället i akt att introducera en ny sorts text för eleverna. Vi har vid tidigare tillfälle jobbat med enklare former av faktatexter, men utan att gå in på djupet med dem. Med älgen som tema ville jag ta tillfället att lära oss hur en beskrivande text är uppbyggd och hur man skriver en sådan.

Det arbete vi gjort kring detta och som jag kommer skriva om i detta inlägget har gjorts under flera olika lektioner, inte vid ett enda tillfälle.

När vi jobbat och lärt oss om älgen har vi jobbat efter cirkelmodellen. Följer man cirkelmodellen till punkt och pricka ska man väl jobba med ett och samma moment under en mycket längre tid än vad jag gjort, men såhär gjorde jag det den här gången. Vill du lära dig mer om cirkelmodellen kan du kolla in Anna Kayas film.

Vi börja de fas 1: bygga upp kunskap om ämnesområdet, med en tankekarta.

Vad kan vi redan om älgen? Vet vi nått om hur den ser ut, vad den äter? osv. Det barnen berättade för mig förde vi in i en tankekarta. Vi fortsatte sedan att titta på bilder på älgar med hjälp av google bilder. Vad kunde vi mer lära oss genom att studera bilderna. Självklart lärde vi oss mycket om älgens utseende på det sättet, men även vad älgen äter och om älgens familj. Många nya ord kom i vår väg som vi fick fundera och hitta förklaringar på. För alla barn är det inte självklart vad ett horn är, eller päls. Med hjälp av bilder och elevernas egna förklaringar gjorde vi en begreppsbild.

Eftersom eleverna inte knäckt läskoden fullt ut än är det viktigt med mycket bilder. De nya orden skrevs in på bilden och jag bestämde mig för att sex nya begrepp skulle vi jobba extra mycket med i vårt arbete med älgen. Päls, horn, klövar, tjur, ko och kalv. Begreppen hona och hane som vi jobbade med när vi lärde oss om fjärilar kom återigen upp, men den här gången skrev vi inte upp dem, utan använde dem som hjälp för att förklara tjur och ko. Vår begreppsbild har vi återkommit till varje lektion, repeterat och övat. Mellan lektionerna sitter den hela tiden uppe i klassrummet.

För att skaffa oss mer kunskap läste vi två olika texter om älgar. En väldigt enkel och en med lite mer text. Vi gjorde ett studiebesök i älgparken där Maria visade och berättade om älgarna och vi fick se dem i verkligheten, känna på hornen och klappa på pälsen.

När vi gick runt inhägnaden fick eleverna i uppdrag att titta på några av dessa saker. Hur ser klövarna ut egentligen? Tillbaka i skolan såg vi på en faktafilm och en saga om Gittan och älgbrorsorna.

Vi känner nu att vi kan massor om älgar och det är dags att ta oss ett steg längre i cirkelmodellen och ett steg närmare den beskrivande genren. Fas 2: Studera förebilder inom genren för att få förebilder.

Så vi tittar närmare på ännu en beskrivande text om älgen. Den här gången  börjar vi med att fundera över vad vi tror att texten kommer handla om. Eftersom det är en bild på en älg och rubriken heter älgen så är ämnet för texten klar tycker eleverna.

Jo, men vad kommer vi få lära oss om älgen tror ni i den här texten? Vad brukar det finnas med i en beskrivande text/faktatext? Detta är svårt och det krävs mycket vägledning av mig och vi minns tillbaka andra texter vi läst. Föda, ungar och bo är det lättaste att komma ihåg. Utseendet får jag lirka fram, likaså vilken sorts djur älgen är – klassificering.

Vi läser sedan texten tillsamman och kollar om vi hittar dessa delar i texten. Vi upptäcker till och med att det finns lite extra grejer med i texten som inte passar in under någon del.  Vi läser sedan texten en gång till sakta och med många ledande frågor . Vi pratar om ord och begrepp i texten. Vi närläser.

I en grupp (jag har genomfört detta med ettan delade i två grupper) klippte vi även sönder texten i de olika delarna och satt ihop den igen, men det var svårt och jag hoppade över den delen med den andra gruppen.

Vi tittade på vår första genreplanch och jag förklarade syftet med och strukturen i genren.

Detta hade vi ju redan listat ut med hjälp av vår tidigare övning, men repetition är aldrig fel. Vi plockade sedan fram en sexfältaren och med hjälp av all den kunskap vi samlat om älgen var den lätt att fylla i.

Vi hjälptes sedan åt att skriva en gemensam text om älgen. Vi är nu framme i fas 3 i cirkelmodellen, att skriva en gemensam text. Eftersom eleverna bara går i ettan och tanken är att detta ska vara en modell för hur eleverna sedan själva ska skriva en text skrev vi endast en mening till varje ruta. Vår egna beskrivande text blev sex meningar lång.

Vår text illustrerades sedan och i illustrationen skulle det finnas en älgtjur, älgko och kalv. Det ska finnas horn, klövar, päls, spår och bajs.

Sista steget i cirkelmodellen, fas 4, är att skriva en individuell text inom genren. Den här gången gick vi inte vidare till fas 4. Vi stannade här och var väldigt nöjda med att vi tillsammans kunde skriva en text om älgen. Under hösten kommer vi fortsätta jobba med ekorren på liknande sätt och när det blir vinter kommer vi även jobba med räven, rådjuret, och haren. När vi känner oss redo kommer vi ta steget över till fas 4. Vi kommer då skriva våra texter två och två. I vår klass där vi jobbar. Detta är ett vant arbetssätt för oss som jobbar med ASL.  I detta arbetet blir samspelet en viktig del av lärandet. Att prata, diskutera och skriva tillsammans gör talspråket till en bro över till skriftspråket.